Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg och ändringar, hörande till ämnen, som år 1859 äro afhandlade i "Allmän Öfversigt" till Historiskt-Geografiskt och Statistiskt Lexikon öfver Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gen uppgjordes och antogs efter samma
grunder, betraktades dock denna
grundlag af mången endast såsom provisorisk,
och flera önskningar uttalades, att ett
förslag till en verklig folkrepresentation
måtte framläggas till antagande vid en
kommande riksdag. Den sekelgamla
frågan ) om delaktighet i riksförsamlingen
för sådane ofrälse jordegare och
bruksidkare, hvilka icke hade rätt till inträde
i något af riksstånden, bragtes redan då
å bane genom ingifven petition. En
sådan begäran fann väl
ConstitutionsUtskottet »till grunden rättvis och billig»,
men ej utförbar i betraktande af rikets
våda emot utländska fiender, hvilka,
såsom en dess ledamot uttryckte sig
»bestrida oss byggnadsplatsen, medan vi ärna
bygga», och då det i saknad af nödiga
statistiska uppgifter samt andra
upplysningar i detta ämne icke kunde i en
hast något sådant uppgöra, trodde sig
utskottet endast böra anmäla
hufvudfrågan till rikets ständers bifall. Det afgaf
redan den 24 Mars 1810 sitt bekanta
mem. (se Naumanns edition af Sveriges
grundlagar år 1854, 1:a uppl. sid. 298
—324), deri det erkände, »att ehuru
närvarande representationen i sina
afdelningar innefattar ej blott de två
samhällets hufvudsakligaste intressen,
jordbruks- och handelsindustrien, utan äfven
den förening af kunskaper och det
nödvändiga deltagande för bibehållande af
sakernas varande ordning, så kunde det
dock ej undgå medgifva, att uti
ståndsfördelningen låg större delen af
anledningarne till det missförstånd, det uppehåll
och oordning uti ärendernas gång,
ändtligen till de ståndstvister, som så ofta
söndrat nationen, skakat
samhällsordningens grundvalar och kullstörtat
statsförfattningen», hvadan det uppställde såsom
grundvilkor för national-representationens
ombildning, att alla svenska medborgare,
utan åtskilnad af stånd, yrken eller
lefnadssätt, blefvo berättigade att deltaga i
valet af nationens befullmäktigade, för
vården af dess lagstiftning; att
utöfningen af denna valrättighet skulle endast
bero på egenskaperna af bofast,
oberoende och fullmyndig, som anses
erforderliga för samhället, till borgen för
bruket af denna rättighet. Presteståndets
*) Se Lerxik. sid. 45.
27
ledamöter påyrkade såsom en nödig
reform, inträde i de dåvarande riksstånden
för dittills orepresenterade medborgare,
men varnade för det tilltaget att af
nyhetsbegär springa förbi sin tids tänkesätt
och upplysningsgrad samt att taga för
allmänhetens bestämda öfvertygelse hvad
som hlott vore ett rop för dagen; de
ansågo, att först borde national-andan
bildas, allmän upplysning beredas, under
tryckfrihetens välgörande verkningar,
genom förbättrade och ökade
uppfostringsanstalter, kärlek till fäderneslandet lifvas
genom regeringens välgörande vishet,
lagarnes helgd, näringarnes lif och
samhällets trefnad. Sedermera kunde
representations-förbättringar med lugn
verkställas och då blifva en fri-undersöknings
mogna frukter. Samtliga riksstånden
beslöto, att konstitutions-utskottets mem.
skulle hvila till upptagande och afgörande
vid nästa riksdag. Frågan om en
förbättrad nationalrepresentation undansköts
vid riksdagarne i Örebro 1810 och 1812
samt i Stockholm 1815. Af det sätt,
hvarpå representationsfrågan handlades af
konst.-utskottet vid 1817—1818 årens
riksdag visar sig, att den åsigt, hvilken
förfäktades af ett icke ringa antal
riksdagsmän vid riksdagen 1809—1810,
numera blifvit den rådande, att nemligen
representationsreformen borde verkställas
genom dels de orepresenterades
inrymmande i de fyra riksstånden, dels
sjelfskrifvenhetens upphörande hos adeln samt
i presteståndet (med undantag af
ärkebiskopen såsom sjelfskrifven talman). I
memorialet af den 12 Maj 1818 yttrar
utskottet: »sedan det, dels i officiel väg,
dels under hand, sökt förskaffa sig alla
sådana statistiska uppgifter, dem förra
ständer ansett nödvändiga för uppgörande
af ett förslag i ämnet, har utskottet, i
den mån, dessa upplysningar blifvit
tillgängliga, utkastat sin plan i
hufvuddragen och småningom jemnat den bana,
på hvilken det borde varsamt och stadigt
framgå till sitt mål, till hvars ernående
endast behöfdes partiela förändringar i
ståndsrepresentationen eller så att säga
byggnadens förbättrade inredning och
skick, utan dess nedrifning», och så
tillkom i ändamål att bereda
representationsrätt åt dittills orepresenterade
medborgare 1818 års förslag rörande s. k.
ståndspersoners inrymmande i
bondestån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
