Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tsarens magasiner till de donske kosackernas område. Där byggdes
nu i största hast en mängd transportfartyg för härens öfverförande
och underhåll utanför Azov. Det blef sålunda möjligt att blockera
fästningen från alla sidor, och en turkisk eskader, som blifvit
afsänd till dess proviantering och undsättning, måste återvända med
oförrättadt ärende. När sedan de främmande ingeniörstrupper, som
kejsaren på tsarens anmodan hade skickat till hans hjälp, kommit
fram och begynt sina förberedelser till en ordentlig belägring,
kapitulerade den uthungrade och demoraliserade besättningen, som äfven
led brist på ammunition. Efter Azovs fall utsåg Peter en ort längre
ned vid flodens mynning, vid namn Taganrog, till en blifvande rysk
örlogshamn för sjögående fartyg. Men för att han, såsom han
hoppades, skulle kunna tillkämpa sig tillträde till Svarta hafvet, måste
han först bemäktiga sig den starka fästningen Kertsch vid inloppet
därifrån till Azovska sjön. Rustningar i detta syfte sattes
omedelbart i gång, och dit hörde förnämligast byggandet af flere och bättre
fartyg på varfvet vid Voronesch med biträde af inkallade
venetianske, holländske, danske och svenske skeppskonstruktörer och
arbetare. Till omkostnadernas betäckande utskrefvos dryga bidrag i
naturaleveranser och pengar af olika samhällsklasser i riket.
Det turkiska krigets fortsättning var Peters hufvuduppgift
under den närmaste framtiden. Han vädjade till den öfriga kristenhetens
medverkan för detta ändamål, i det han åberopade Azovs eröfring
såsom vittnesbörd om sitt nit och sin makt. Han fick äfven till en
del det understöd han begärde, och särskildt från Sverige mottog
han en gåfva af flere hundra kanoner, som enligt Karl XI:s föreskrift
öfverskickades till Ryssland af den nya regeringen. Men å andra
sidan var Peter med skäl orolig öfver den alltjämt hotande utsikten
att gå miste om de allierade makternas bistånd. Tronskiftet i Polen
syntes honom från denna synpunkt mycket betydelsefullt. Han
gynnade den saxiske kurfurstens kandidatur såsom den, som gaf
bästa hoppet om ett fortfarande krigiskt förbund mot Turkiet.
Han sökte utöfva en påtryckning för hans val genom att skicka
trupper till littauiska gränsen. Största delen af dessa trupper bestod
af streltser, som därigenom äfven aflägsnades från hufvudstaden.
Andra streltser förlades i det intagna Azov såsom garnison och
sysselsattes med strängt arbete vid fästningsverkens återställande och
förstärkning. Tsaren ville undandraga de missnöjda partierna det
stöd, som de möjligen kunde påräkna hos dessa privilegierade och
själfsvåldiga trupper. Dofva rykten gingo om sammansvärjningar
och framkallade äfven mer eller mindre befogade straffåtgärder.
Peter lät emellertid icke däraf hindra sig från att företaga en
resa till vestra Europa, hvarmed han afsåg dels att utbilda sig i
skeppsbyggnadskonsten, dels att så mycket kraftigare uppfordra
främmande makter till Rysslands bistånd i kriget mot Turkiet. Han
insatte ett regentskap, bestående af fullt pålitlige och hänsynslöse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
