Karl XII. Omstörtningen i Östeuropa 1697-1703 / 93 (1902) Author: Harald Hjärne - Tema: Russia Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»faktorn» i Moskva, som ända dittills hållits i djup okunnighet om hvad
som var å färde. En stor här, som redan sammandragits vid
Novgorod, sattes hastigt i marsch mot Narva, som Peter hoppades
öfverrumpla, innan svenskarne eller ens hans egne bundsförvanter finge
veta någonting om planen före dess verkställande. Han misstog
sig likväl i denna beräkning. Svenska regeringen erfor, att de ryska
trupperna öfverskridit gränsen, men tillika att Narva ännu en tid
kunde hålla stånd mot öfverfallet. Det ryska sändebudet, som icke
kunde gifva tillfredsställande förklaringar om sin herres afsikter,
sattes under arrest till gengäld
för tsarens kränkning af
folkrätten. Men därjämte råkade
Peter i ett högst brydsamt
förhållande till konung August, som
med skäl kunde betrakta hans
uppträdande såsom egnadt att
sätta förbundsfördragets
giltighet i tvifvelsmål.

Rysk grenadier.

August hade litat på
omedelbar rysk undsättning, när
han beslöt sig för att själf sätta
sig i spetsen för ett nytt anfall
mot Riga. Han ville, liksom
Peter, begagna sig af det
tillfälle, som yppades genom det
danska kriget, för att, trots de
första motgångarna, fullborda
dan svenska maktens krossande
på andra sidan Östersjön. Vid
ett rådsmöte, som han
sammankallade i Warschau (maj),
lyckades han förmå de
förnämste senatorerna, kardinal-primas
Radziejowski och den littauiske
fältherren Sapieha, med hvilken han nyligen förlikt sig, att gifva
sitt samtycke till den littauiska adelns uppbåd för kriget mot Sverige.
Han visste ej, att kardinalen efteråt skref till Karl XII och
uttryckligen frånsade republiken all delaktighet i konungens planer. Stödd
på dessa förbindelser, afreste August i början af juli till lägret vid
Dyna. Därifrån affärdade han en af sina generaler till Moskva med
uppfordran till tsaren att ofördröjligen förena sina trupper med den
saxiska hären. Framför allt behöfde han mera artilleri för att
betvinga Riga. Då ryssarne i stället tågade mot Narva, fattade både
August och Patkul misstankar, att tsaren ville lemna dem i sticket
och tillrycka sig en del af det krigsbyte, som tillkom hans
bundsförvanter. Bud och bref växlades i största hast emellan de båda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>