Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fredsvänlighetens exempel. Så mycket större kraf ägde då Polen på andra
makters villighet att erkänna dess statsrättsliga
begreppsdistinktioner, att icke förblanda konungens person med hans lagliga majestät.
Hvad konung August såsom kurfurste af Saxen eller i någon annan
egenskap månde taga sig till emot sina grannar, det kom alls icke
republiken vid.
Polackarnes tankegång och samfundsvanor betingade deras
oförmåga att reda sig med Karl XII och Sverige. För en ansvarslös
stat och dess lika ansvarslöse medborgare var det en sällsam
erfarenhet att nödgas till uppgörelse med en organiserad krigsmakt
och med en politisk målsägande, som kräfde andra fredsgarantier
än juridiska undflykter.
* *
*
Redan kort efter Dynaslaget hade kardinal-primas och, i en
särskild skrifvelse, några republikens ministrar, på konung Augusts
enträgna anmodan, uppfordrat Karl XII, med åberopande af
republikens ådagalagda vänskapliga sinnelag, att icke vidare oroa riket
och dess underlydande områden, som ej hade någonting att beställa
med kriget emellan dess konung och hans svenska majestät. Det
antyddes, att eljes republikens tänkesätt kunde komma att undergå
en mot Sverige ogynnsam förändring.
Karl XII lät lika litet påskina, att han ansåg sig vara i krig
med Polen. I sitt svar till primas och i sin medföljande
kungörelse till republiken förklarade han sig öfvertygad om polackarnes
belåtenhet med hans seger öfver fredsstöraren, som anfallit Sverige
emot deras vilja. Denna seger måste fullföljas, hvar helst fienden
sökte skydd och understöd, öfverskrede den svenska hären under
detta företag Polens gränser, så skedde det blott för att befästa
freden emellan rikena, och republiken skulle bäst sörja för sin
säkerhet genom att aflägsna de saxiska trupperna och afsätta sin konung,
som missbrukat Polens krona till dess vänners förfång och ju för
öfrigt på mångfaldigt sätt kränkt dess besvurna statsförfattning.
Konungen önskade snart svar, men skulle under tiden använda all
den makt Gud förlänat honom emot sin fördragsbrytande fiende.
I en annan kungörelse, som han utfärdade för att rättfärdiga
sin inryckning i Kurland, framställde han sin uppfattning med ännu
skarpare betoning af republikens ansvar. Han ville ingenting annat
än bevara en ständig fred och godt förstånd med republiken, men
han måste betjäna sig af alla fördelar för att trygga sig emot en
trolös fiendes förnyade anfall. Saxarne kunde lätt återvända och
voro starke nog att öppna sig vägen själfve utan att bekymra sig
om hvad republiken tyckte därom. Dess upprepade protester hade
visat sig vara alltför svaga garantier, enär de icke mäktat afhålla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 06:54:53 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hhkarl12om/0141.html
