Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Historisk forskning och elementära läroböcker i svensk historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
undanträngdes af Odhners, af dylika skäl kommit att stanna
förvånande långt efter sin tid. De Odhnerska läroböckerna hafva
gång efter annan reviderats af sin högt förtjänte författare och
kunna naturligtvis ingalunda kallas omoderna. Men från här
antydda synpunkter torde dock i en så raskt framåtskridande
vetenskap allenaväldet af redan 1869 planerade läroböcker knappast
kunna betecknas som fullt lyckligt.
* *
*
En liten öfversikt i största korthet af våra »svenska historiers»
historia kan ur mer än en synpunkt hafva sitt intresse. Särskildt
bär en sådan vittne om alla de omkastningar och reduktioner
vår allra äldsta historia under tidernas lopp måst genomgå och
kan måhända därför stålsätta en och annan att med resignation
förvänta de ytterligare kritiska anlopp, för hvilka »sago- och
hjältetiden» kan komma att utsättas.
Ämnet svensk historia är yngre vid våra läroverk, än man
vanligen tror. En och annan upplysning om fäderneslandets öden
gafs väl i förbigående af läraren vid undervisningen i historia,
men denna innefattade under 1600-talet och långt in på
1700-talet hufvudsakligen »de fyra monarkiernas» öden efter Sleidani
bekanta latinska lärobok och de klassiska auktorer (Livius, Florus,
Curtius m. fl.), hvilkas arbeten voro af historiskt innehåll. Enligt
1693 års skolordning inträdde det historiska studiet först i den
högre afdelningen af trivialskolans högsta klass, och om
undervisning i svensk historia stadgas där intet. Dylik förekom nog
dock här och där i praktiken; så t. ex. anslår biskop Spegel i
ett schema för Linköpings gymnasium sista timmen på
måndagarna alternativt åt klassiska språk eller svensk historia (»auctor
vel historia patriæ»), 1724 års skolordning gick ett steg längre,
i det att då läraren formligen ålades att »illuminera Hübners
Historiam universalem och föröka den med parallelismo historiæ
patriæ». För många lärare var, såsom äfven i konsistorierna
framhölls, denna »illumination» ganska svår, enär någon elementär
lärobok, behandlande äfven svensk historia, då ännu ej fanns.
Pufendorfs och Loccenii arbeten voro väl de öfversiktligaste men
lämpade sig egentligen först för de begynnande akademiska studierna.
Till ingen åtgärd hade det förslag föranledt, som superintendenten
Bröms under förarbetena till 1724 års skolordning framlade,
nämligen att uppdraga »åt en förfaren man uti historien att så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu May 1 10:54:22 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hiforsk/0008.html
