Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historisk forskning och elementära läroböcker i svensk historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inrätta ett abregé uti historien, att historia patriæ alltid bifogades
uti parallelismo temporis». En dylik sammansmältning af svensk
och allmän historia till ett har onekligen åtskilliga fördelar
framför den nuvarande något onaturliga tudelningen. För att rätt
lyckas förutsatte den emellertid af svenskar författade läroböcker
i allmän historia, och sådana saknades ännu länge. 1700-talets
vanligaste lärobok i allmän historia var tysken Hübners i
frågeform uppställda kompendium.
Föreskriften i skolordningen af 1724 om Hübners
»illumination» framkallade vår förmodligen äldsta lilla skolbok i svensk
historia, Linköpingsdomprosten A. O. Rhyzelii »Mnemonica Historiæ
Suiogothicæ Epitome» (Linköping 1725), författad på latin,
hvilket undervisningsspråk ännu en tid bortåt envist fasthölls i
skolorna. Den blef sedermera äfven använd i en svensk
öfversättning: »D:r A. O. Rhyzelii för minnet mycket lätta uttåg af
svenska Historien, uti tolf frågor innefattadt». (Öfversatt af J. B.
Sylvenius). Rhyzelius anger i företalet sitt arbetes patriotiska
syfte: »För mig har det tyckts orimligt, att vår skolungdom
lärer sig i grund romerska och grekiska historien men är okunnig
i den svenska historien. Från urminnes tider hafver man räknat
för straffbart att vara grannsynt uti främmande saker men
stockblind uti inländska.» Dessa tolf frågor vore väl en ringa
begynnelse, men med litet själfstudier skulle läraren kunna göra 100
frågor och svar utaf en af de tolf. »Behagar läromästaren själf
flitigt läsa våra svenska häfdatecknare, skall han finna däraf en
makalös nytta.»
Rhyzelii tolf frågor och svar kräfva onekligen en dylik
utfyllning. Först karakteriseras Sverige i allmänhet som »ett
fruktbart fosterland, af hvilket allehanda slags folk utkommo lika som
skalfrukter utur sina baljor». (Så tolkas det bekanta »vagina
gentium»). Följa så frågor om periodindelning, om hedniska
kungar och om kristna kungar. Svaren ha nästan regentlängdens
form; först för de senare kungarne upplifvas de af små
karakteriserande omdömen. På en sida besvaras sedan frågan
»Hurudana öden har Sverige haft under ofvannämnda konungar?»
hvarpå till sist följa korta frågor och svar om våra förnämsta krig,
religionens tillstånd samt om studier och vetenskaper. Intressant
är författarens totaluppfattning, enligt hvilken Sveriges
»stormaktstid» inbrutit med Gustaf Vasas reformation och ingalunda slutat
med Karl XII. Sedan romerska påfvarnes illsluga ränker ej längre
hos oss vållat oenighet, deras själfsvåld förkväfts och grannens
ok brutits, har, menar författaren, »Svearikets makt under de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
