Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historisk forskning och elementära läroböcker i svensk historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
evangeliska och inländska konungarna så efter hand tilltagit, att
de här och där underlagt sig vackra landskaper och med ärerika
fredsfördrag merendels slutat sina svåra krig.»
Vid sidan af Rhyzelii Mnemonica förtjänar nämnas en annan
lärobok, som äfven flitigt användes och upplefde flera upplagor:
»Kort Inledning til Den Gamla och Nya Swenska Historien,
Begynnarom til tienst af Elisæo Hyphoff (1:a uppl. 1731, 3:e
uppl. 1757). Hyphoff vill lära »vår Svenska begynnande
ungdom» grunddragen af fäderneslandets historia i så kort och
lättfattlig form som möjligt. »Hvad ledsnad och förskräckelse en
stor bok förorsakar hos de späda begynnare, lära de bäst med
mig kunna betyga, som med ungdomens information någon tid
varit sysslosatte.» Han meddelar ej endast regentlängder med
korta kommentarier, utan betydligt flere detaljnotiser, dock ej
några utförda skildringar ens af Gustaf Vasas befrielsekrig eller
Gustaf Adolfs segrar. Däremot gör han små försök att följa
institutionernas utveckling och låter denna sin framställning
utmynna i en liten statskunskap — ett äkta frihetstidsdrag. Liksom
Rhyzelii är äfven Hyphoffs uppfattning af vår historia ännu den
Rudbeckianska. Matjordens höjd på våra allra äldsta ättebackar
bevisar den götiska kulturens uråldrighet, Rudbeckianska
etymologier anföras i mängd, om finnar och lappar meddelas Rudbecks
gissning, att de äro öfverlefvor af de 10 Israels släkter, som
bortfördes af Salmanassar, konungen af Assyrien, dock med tillägget
»hvilken mening man lämnar i sitt värde». Dylika små ansatser
till kritik rädda arbetet från den vanliga dogmatiska lärobokstonen.
Om Birkas läge t. ex. anges olika auktorers mening, Rhyzelii
kungalängd följes visserligen, dock »ingen betagit att följa någon
annars Historici längd», enär de först med Erik IX torde uppnå
enighet sinsemellan o. s. v. Alldeles fast står emellertid ännu
hos Hyphoff den från Johannes Magnus härskande »götiska»
traditionen. »Att göterna, som med sina segrande vapen intagit
ganska många länder och orter, ifrån vårt Götaland härstamma,
torde man så mycket mindre tvifla, som skrifterna det enhälligt
bevittna». Engelbrekt, som Rhyzelius alldeles förbigått, nämnes
visserligen af Hyphoff, men utan något erkännande omdöme, om
Gustaf Adolfs tyska krig heter det helt kort, att han »erhöll den
ena segern efter den andra, intog ganska många orter och gjorde
vid Rhein och Donau oförlikneliga progresser, till dess han
ändteligen den 6 november 1632 segersamt tillsatte sitt lif vid Lützen».
Som man ser, idel allmänt hållna loford utan individualisering,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
