Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historisk forskning och elementära läroböcker i svensk historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HISTORISK FORSKNING O. ELEMENTÄRA LÄROBÖCKER I SVENSK HISTORIA. ^
ett af de första spåren till en fördärflig tradition, som ännu är
långt ifrån utdöd i svensk läroboksstil.
Utmärkande för våra 1700-tals läroböcker i historia är deras
ytterst rojalistiska ton och det stora utrymme de lämna åt person-
notiser om »det kungliga huset och dess anförvanter», en tendens,
som äfven under senare tider rätt segt hållit i sig. Priset här-
vidlag tages kanske af A. Berghult i hans »Kort inledning till
den gamla och nya Svenska Historien uti frågor och svar till
ungdomens tjenst författad». (Sthlrn 1764). Den är egentligen
en omarbetning af Hyphoffs för sin tid i det hela särdeles goda
lärobok till den så omtyckta Hiibnerska formen af frågor och svar.
Somliga af dessa låta nu rätt kuriösa, t. ex.:
»Hvad är märkwärdigt om Skara?
Om Skara är märkwärdigt, det Johannes Magnus, fast utan
särdeles wisshet förmäler, att den fådt sitt namn af en konung
vid namn Skarin, som honom upbygt wid werldenes 2793 år.»
Den gamla Rudbeckianismen har i denna lärobok ännu ej
öfvergifvits, men vid sidan däraf nämnas äfven de revolterande
meningar, som Dalin framställt, och det hela lämnas tämligen oaf-
gjordt, såsom synes af följande fråga och svar:
»När har Swerige först fådt Konung?
Det är swårt at säga; ty så owist som det är, när wårt
Swerige efter den almänna Floden först fådt inbyggare, så osäkert
är ock det, om de straxt haft någon konung.»
Sveriges historia under nyare tiden är, om ej annars, så åt-
minstone i denna lärobok i eminent mening dess konungars.
Den förtäljes som svar på frågorna: »Hwad wet du om Gustaf
I? »Hwad wet du om Erik XIV?» o. s. v. De rimmade slut-
orden förtjäna anföras såsom ett typiskt uttryck för Frihetstids-
patriotism:
»O, store kungars kung, wår konung wäl bewara!
Wår Drottning äfwenleds, ifrån all sorg och fara!
Wår Kronprins som en ring uppå Ditt finger drag!
De andra Kunga-Barn i Nådig Wård och tag!!!
Bewara Ständerna, som stenen i Ditt öga!
Sänd alla Riksens Råd Din hielp utaf det Höga!
Ja, Hela Riket haf, O Herre i förswar!
Och war till tidsens slut wår Konung och wår Far!!!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
