Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historisk forskning och elementära läroböcker i svensk historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 HISTORISK FORSKNING O. ELEMENTÄRA LAROBOCKER I SVENSK HISTORIA.
rias många obestyrkta misstankar om furstemord spåras på många
håll. Såväl Ekelund som Dahm antaga ett lönnmord på Karl
XII som säkert eller åtminstone till »nästan full visshet» ådaga-
lagdt. Ekelund utlämnar åt sina »första begynnare» ej mindre än
3 namn att gissa på såsom mördaren, och båda återge utan betän-
kande en del dumt prat om Ulrika Eleonoras medbrottslighet i
den sammansvärjning, som skulle ha ledt till broderns död. De
likaledes alldeles obevisliga och ytterst osannolika beskyllningarna
mot drottning Blanche för giftmord på son och sonhustru med-
delas naturligtvis äfven, andra dylika skvallerhistorier att förtiga.
Men dessa brister få ej öfverskyla förtjänsterna. Engelbrekts
gärning och betydelsen af hans verk framhålles först nu efter
förtjänst. Gustaf Vasas, Gustaf Adolfs och Karl XII:s kunga-
gestalter ställas fram för ungdomen långt mera lefvande än förr,
och man försöker åtminstone att göra läsningen af vår historia
en smula underhållande, ehuru med fara att lärjungarne därvid
tappa bort skillnaden mellan hufvudsak och bisak.
Under 1850- och 6o-talen framträdde allt bestämdare inom
vår historieskrifning en mera kritisk riktning med skärpta kraf på
metodiskt studium af själfva de primära källorna. Denna nya
riktnings män, af hvilka några ännu lefva kvar och nu stå i våra
häfdaforskares främsta led, vände sig snart med sin kritik äfven
mot lärobokslitteraturens brister. Intressant i detta afseende är
den skarpa polemik, som åren 1866—1868 i Pedagogisk Tid-
skrift fördes mellan Hans Hildebrand och lektor Wiberg, af Hil-
debrand inledd med ett par detaljkritiker under den något ut-
manande titeln »Historiskt ogräs». Till genombrott kom emellertid
den nya riktningen egentligen med den s. k. Historiska Kommissio-
nens utlåtande af den 12 augusti 1868, hvilket kan sägas ännu
ligga till grund för den elementära historieundervisningen här i landet.
Kommissionen (hrr Malmström, Odhner, Rogberg, Schotte,
Pallin och Sörensson) underkastade samtliga i skolorna använda
historiska och geografiska läroböcker en noggrann granskning,
införde sina totalomdömen i betänkandet och tillhandahöll resp.
författare till ledning vid nya upplagor alla detaljanmärkningarna.
Hvad svensk historia beträffar, utmynnade granskningen i »ett
öppet erkännande däraf, att vår skolungdom lider brist på fullt
goda och tjänliga läroböcker i fäderneslandets historia». Den
kritik de gamla läroböckerna här råkade ut för var bokstafligen
nedgörande. Äfven de bästa drabbades af anmärkningar sådana
som att de »upptagit mycket, som utan skada kunnat vara borta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
