Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historisk forskning och elementära läroböcker i svensk historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 HISTORISK FORSKNING O. ELEMENTÄRA LÄROBÖCKER I SVENSK HISTORIA.
Den ofullständiga och ytterst summariska öfversikt, som
lämnats här ofvan, har sökt att åtminstone antydningsvis klar-
lägga våra svensk-historiska läroböckers utvecklingsgång, särskildt
från synpunkten af deras sätt att återspegla den historiska forsk-
ningens resultat. De därvid anförda exemplen skulle kunna full-
ständigas med långt flera, såväl från vikingatiden och den äldre
medeltiden som från mindre omstridda tidsperioder, alla pekande
i samma riktning. De visa alla mer eller mindre tydligt läro-
böckernas benägenhet att låta nya »historiska sanningar» ligga
till sig väl länge, innan de anses mogna för användning inom
skolan. Och verkan af denna varsamhet stegras naturligtvis högst
betydligt, då samma lärobok, om än tid efter annan nödtorftigt
reviderad, bibehålies i bruk 3, 4, ja ända till 5 decennier efter
dess första framträdande. Sanningen kräfver här det erkännandet,
att Odhners läroböcker, som till författare hafva en vetenskaps-
man, i föryngringsförmåga visat sig vida öfverträffa sina fran
pedagogernas kretsar härrörande föregångare.
Äfven i fråga om urval bland det historiska materialet samt
om framställningsformen kan man lära åtskilligt genom att bläddra
i gångna tiders skolböcker. De äldsta voro stundom endast nöd-
torftigt utbroderade kungalängder, som ängsligt nära denna krono-
logiska stomme grupperade sina utfyllande notiser. Vid förra
århundradets början inkom genom den romantiska riktningens
män, särskildt de s. k. »göterna», en djupare uppfattning af hi-
storien och dess bildningsvärde. Småningom sökte den sig väg
ända ned till läroböckerna, där man nu insatte detaljskildringar,
karakteriserande omdömen och anekdoter samt t. o. m. sma för-
sök att påvisa sammanhanget i historien. Dessa försök att göra
den historiska läroboken tilldragande medförde emellertid äfven
sina olägenheter, och den s. k. Historiska Kommissionen fick an-
ledning att med mängden af tvifvelaktiga detaljskildringar och be-
tydelselösa anekdoter företaga en välbehöflig räfst. De ur dess
arbete framgångna läroböckerna råkade i stället ut för den kor-
rekta tråkighetens fara, och särskildt mot de förnämsta af dem,
de Odhnerska, har den svåra anmärkningen kunnat riktas, att de
tala universitetsbildningens lärda språk, icke skolans och ungdo-
mens. Eller, som rektor Almquist uttrycker saken: »man tog
undervisningens uppgift, som om det gällt att undervisa gamla
människor, som om barn kunde tänka i de skematiskt abstrakta
former, som voro de skolbildades på 60-talet.» Hvad ämnesurvalet
beträffar, så hafva verkligen särskildt de krigshistoriska detaljerna
något fått maka åt sig, men af den varan finnes ännu vida mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
