- Project Runeberg -  Familjen Himmelstjärna och Sidensvahnska bolaget /
188

(1892) [MARC] Author: Toini Topelius With: Gerda Tirén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

188 SIDENSVAHNSKA BOLAGET.

På Esplanadgatan stannade Spirea plötsligt, grep
Fritz hårdt i armen och hviskade: — ser du... den
där kvinnan vid fönstret där, ... det är hon, some...

Ångesten betog henne andedräkten, och hon kunde
knappt få fram orden. Vid skenet från butikfönstret
såg Fritz, att hon var alldeles hvit i ansiktet och dar-
rade från hufvud till fot.

— Nu få vi ej... lämna henne ur sikte, Fritz, —
hviskade Spirea åter och sökte behärska sig. — Hon
får ej se mig, det skulle förstöra alltsammans . .. men

du måste följa henne på afstånd, se hvart hon tar vägen
och underrätta oss därom, så fort du kan. Ack, Fritz,
Fritz, nu måste vi få veta något... tyst... hon börjar
gå! Följ efter, men försiktigt, att hon ej märker det.
Jag går hem förut.

Fritz kände sig i hög grad intresserad och hedrad
af detta uppdrag. Svårt var det heller icke att utföra;
han hade så ofta på lek varit spion och utforskat fien-
dens rörelser. Han drog upp rockkragen och drog ned
mössan, så att högst litet af hans ansikte var synligt,
ifall kvinnan skulle vända sig om och få sikte på honom.
Därefter begynte han långsamt och på afstånd följa henne.

Hon tycktes ha god tid och stannade ofta för att
betrakta de granna fönstren. Fritz tyckte att hon såg
»gemen» ut med sina svarta ögon och den hätska
blicken, och bevakade hennes minsta rörelse med en
riktig detektivs uppmärksamhet.

När hon kommit ifrån de större gatorna, påskyn-
dade hon litet sina steg. Fritz gjorde detsamma, allt
ännu på behörigt afstånd. Sålunda kommo de allt
längre och längre bort, ända till sista ändan af Röd-
bärgsgatan. Där gick kvinnan in i en liten rucklig gård.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:00:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/himmelstj/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free