Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några anteckningar om våra historiska folkvisor. AF R. Bergström - I. Axel och Valborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 ANTECKNINGAR OM SVENSKA HISTORISKA FOLKVISOR.
421
139. "I höga loft vill jag sitta med id,
Och virka gullet det röda,
Så sorgelig vill jag lefva min tid,
Som turturdufvan månd’ göra."
140. "Hon hvilar aldrig på gröna gren,
Hennes ben är aldrig så trötta,
Hon dricker aldrig det vatten rent,
Men rörer det först med fötter."
141. "Min herre, I riden så hastelig,
Att skåda den vilda rå,
Alla de tankar I fån om mig,
I låten dem snart bortgå."
142. "Min herre, I riden så fröjdelig,
Att skåda den vilda hara,
Alla de tankar I fån om mig
I låten dem strax bortfara."
143. "Om jag än rider i rosendelund,
Och skådar de djur uti skogar.
Hvad skall jag göra om nattestund,
När jag dock icke kan sofva?"
144. "Mitt fädernegods jag säljer för sann
För silfver och gull det röda,
Se’n vill jag draga i främmande land,
Och sörja mig sjelf till döda."
145. "Min herre, I säljen ej godset bort,
Det är så svårt att mista,
Men sänden bud till herr Esbjörn fort:
Hans dotter skolen I fästa."
146. "Alhed, hans dotter, I fästa må,
Och lefva hos henne med ära,
I moders stad vill jag Eder stå,
Och sorgen så för oss bära."
147. "Ingen skön jungfru jag hafva må,
Och ingen trolofvar jag mig,
Kunde jag än kejsarens dotter få,
När jag nu icke fick dig."
Men med den äran, att odödligt lefva i sången, torde vår
få låta sig nöja. Man har velat göra henne till historisk,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
