Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Il
SVENSKA HÖGADELN UNDER K. SIGISMUND.
17
togo, sa voro de dock ingalunda hugade att blifva reaktionens
blinda verktyg. Redan frågan om adelns andel i de indragna
kyrkogodsen gjorde det för dem omöjligt att önska katolicismens
fullständiga återupprättande i Sverige, och de olyckor och blodiga
inbördes krig, som i andra länder denna tid visade sig blifva en
följd af reaktionens stämplingar, synas omsider hafva öppnat
deras ögon för vådorna af katolicismens utbredande i landet.
Redan under Johans regering och medan Erik Sparre och bröderna
Bjelke och Banér ännu tillhörde rådet, ser man detta börja
uppträda i anti-papistisk riktning, ja t. o. m. varna för följderna
af liturgien 1) ; i Kalmare stadgar intogs en försäkran till skydd
mot katolicismen, och säkert är, att de nämnda herrarne vid
Johans död allvarligt önskade, att riket med afseende på
religionen skulle erhålla en nöjaktig säkerhet2). Men ehuru deras
och hertig Karls önskningar således i denna punkt verkligen
öfverensstämde med hvarandra, så var dock en närmare
sammanslutning mellan honom och dem, hur önskvärd den ock må hafva
förefallit, något, som ingalunda var lätt att åstadkomma.
Hertigen var nämligen ej den, som lätt afstod från den ovilja och de
misstankar han en gång fattat till en person, och till en
försoning på vilkor, som inneburo ett erkännande af att han och hans
broder haft orätt, var han ingalunda benägen. Herrarne åter
voro allt för stolta och allt för försigtiga att å sin sida vilja ingå
på något, som kunde tydas såsom ett medgifvande af att de
verkligen varit brottsliga. Betraktar man närmare gången af de
förhandlingar, som nu öppnades mellan hertigen och dem, visar
det sig också, huru dessa motsatta synpunkter därvid gjorde sig
gällande, men äfven att båda parterna allvarligt Önskade en öf-
’) Ahlqvist a. st. I, p. 49 o. 55.
2) Detta framgår bland annat af ett yttrande af Hogenskild Bjelke,
innan ännu förlikningen med hertigen kommit till stånd. I ett bref till de
andra herrarne af den 12 December 1592 uppräknar han nämligen en mängd
åtgärder med afseende på rikets styrelse, som borde vidtagas, och nämner
därvid bl. a. afskaffandet af den katolska kyrkan ("Tideman Cornelii kyrka")
i Stockholm, "ty" — säger han — "i den puncten bör hele rijket ware
nog-sampt forsäkred’\ Dessutom föreslår han universitetets återupprättande, Erik
Skeppares utnämnande till kyrkoherde i Stockholm samt återkallandet af den
för sitt motstånd mot liturgien landsflyktige Abraham Angermannus.
Handlingar rörande de i kon. Johans tid anklagade rådsherrarne 1592. K. Riksark.
Abraham Angermannus hade hertigen redan den 7 Dec. 1592 uppmanat att
återvända till Sverige. Karls Reg. 1592.
Hist. Bibliotek. 1877. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
