Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
ß. J. BOETHIUS.
18
verenskommelse och i följd däraf åtminstone till en viss gräns
beqvämade sig till eftergifter.
Redan tvänne dagar efter hertigens ankomst till Stockholm
togo underhandlingarne sin början, i det han den 21 November
sände Karl Sture och Krister Klasson (Horn) till Gustaf och
Sten Banér samt Erik Sparre, hvilka till sammans vistades på
den förstnämndes gods, Djursholm. Den början, som härigenom
skedde, syntes dock föga lofvande för en lycklig utgång. I den
"tänkesedel" eller instruktion, som Karl utfärdade för
sändebuden, frångår han nämligen ej på något sätt den ståndpunkt,
han och Johan förut intagit till de anklagade. Han säger sig
häri af drottningen och andra hafva hört, att Johan något före
sitt yttersta gifvit herrarne sin förlåtelse, men att detta hade skett
"med sådant förord, att de sig förskrifva och utlofva skulle
härefter att låta finna i alla måtto såsom uppriktige och trogne
Svenske, så att de aldrig någon tid mere antingen hemligen
eller uppenbarligen ville handla, stämpla eller göra det, som
Sveriges rike eller den kungliga afföda kunde vara emot eller till
förklening". Därefter ger han visserligen till känna, att det
varit hans afsigt att kalla dem till Stockholm för att med andre
gode män gifva sitt betänkande uti de högnödiga och vårdande
riksens ärenden, men i stället för en sådan kallelse följer nu en
påminnelse om, huru de "under de förflutna åren på åtskilligt
sätt stämplat efter H. P. N:s skada och förderf". Ehuru han
med anledning häraf haft skäl att förtörnas, hade han dock för
öfver ett år sedan förlåtit dem och sökt förhjälpa dem till
sådana vilkor hos sin broder, som kunde vara honom lägliga och
dem drägliga. Han ville ock nu tillsäga dem sin vänskap och
fullkomlig glömska af det förflutna, dock endast mot vilkor att
de lofvade, att "aldrig efter denna dag vilja handla emot H. F.
N.-eller stämpla och råda det H. F. N. kan skadligt vara till ära,
gods, lif eller lem, ej häller de och deras efterkommande nu
eller i framtiden råda eller styrka mellan bröder och bröders
barn eller deras efterkommande annat än det till broderlig och
kärlig benägenhet alltid lända må". Om de härpå ville
skriftligen försäkra honom, skulle han med det första kalla dem till
Stockholm, och emedan de länge varit brukade i rådet och
riksens handlingar, ville han i förefallande lägenhet förnimma deras
mening. Till sist vänder han sig särskildt till Erik Sparre med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
