- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Fjerde delen /
91

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

91

SVENSKA HÖGADELN UND Ell K. S LG I SM UND.

91

Frågan blir nu: hvilka voro då de gamla urminnes friheter
och privilegier, som rådet och adeln sålunda begärde att få
åtnjuta? Svaret härpå lemnar oss den andra skriften, i
hvilken ej blott fordringarne punkt för punkt äro upptagna, utan
ock till stöd för hvarje punkt åberopas en mängd urkunder,
hvilka väl sålunda just måste anses såsom de delar af rikets
gamla rätt, åt hvilka aristokratien genom "orationen" velat
vin-dicera ännu gällande kraft. Den första af dessa "postulata
nobi-lium" handlar om de eder, som vid kröningen på båda sidor
borde afgifvas, och med afseende härpå begäres, att konungen
ej skulle någon "plåga" med några nya eder eller förpligtelser *).

Den andra punkten har följande lydelse: "att H. K. M.
styrer och regerar riket med riksens råds råd och icke tillfogar
dem någon onåd eller förföljelse för det, de rådsvis troligen råda
och varna, allt för ty det stundom är misshagligt, ty det bör dem
att göra på deras ämbetes och eds vägnar". Att denna punkt
ej blott hade afseende på den förföljelse, som Johan låtit
rådsherrarne undergå, utan i själfva verket hade en vidsträcktare
syftning, än blotta ordalagen syntes innebära, framgår af de
urkunder, som åberopades såsom stöd därför. Bland dessa finner
man nämligen just de medeltidshandlingar, hvarigenom
konungen gjordes helt och hållet beroende af rådets vilja, nämligen
konung Albrekts försäkringar af 1371 och 1383 2), konung
Kristofers af 14443), konung Kristians af 1457 och konung Han«’
af 1483.

I den 3:dje punkten begäres, att alla ämbeten, "som
adelsstånd egnar och bör, både domareämbeten, så ock i landtregering
desslikes ock i kansli och krigsregemente", måtte "med riksens
råds råde" tillbetros dugliga adelsmän och "icke i så måtto sättas
dem några utländingar eller vanbördingar öfver hufvudet". Rikets
höga ämbetsmän, "som äro drots, marsk och kansler", borde hållas
vid deras tillbörliga myndighet, och den sistnämnde hafva
konungens och rikets insegel i förvar. Dessutom borde konungen "försörja

1) Detta liar troligen närmast afseende på den nya ed, som Johan 1590
lät de då utnämnda riksråden aflägga. Jmfr Fryxell a. st. IY p. 125.

2) Se Hadorph: Två gamle svenske rimkrönikor. II, p. 35 o. 39. Ur
dessa båda handlingar meddelas äfven utdrag nämligen ur den förra den 7:de
punkten samt ur den senare konungens löfte att "alla ärenden styrka" efter
rådets "råd, vilja och sägen" och att "i ingen måtto däraf gånga",

:0 Skall vara 1441. Se Hadorph a. st. II p. 145.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:03:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/4/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free