Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
A. G. AHLQVIST.
10
teraturen, kommer oss att uttala dessa tankar. Dess vördade
författare liar redan länge intagit en framstående plats bland
dem, som sökt att från en upphöjd ståndpunkt teckna vårt folks
historia; och detta hans nya arbete utmärker sig genom
förtjenster, hvilka vi lärt oss älska i de föregående från samma hand,
d. ä. genom språkets rytmiska, fulltoniga klang, den varmaste
kärlek till Sveriges stora minnen och en både noggrann och
opartisk teckning af de handlandes karakterer. Om vi å andra
sidan måste erkänna, att förf. ej meddelat mycket af förut okända
fakta, sker detta ej för att döma öfver och ännu mindre för att
klandra hans verk, utan endast för att rättfärdiga vår egen
sträfvan att i någon mon fylla en och annan lucka i det samma. Då,
såsom herr Svedelius säger, Svante Stures "största märkvärdighet
är det grymma öde, som blef hans undergång i verlden", hafva
vi att i främsta rummet fästa oss vid hvad som kan belysa
orsakerna till och förloppet af denna hans undergång. Att vi
härvid upprepa en hel mängd allbekanta uppgifter, torde ej
väcka förvåning, då det endast derigenom blir oss möjligt att
här och der infoga en hittills föga eller alldeles icke påaktad
notis.
i.
Svante Stensson Sture var en af dessa godmodiga, makliga
naturer, som äro skapade för lugnet och skuggan. Flera
omständigheter hindrade honom dock att njuta den obemärkthet,
han synes hafva eftersträfvat. Redan hans namn var en
stor-magt i Sverige. Det hade blifvit missbrukadt af Peder
Jakobsson (Sunnanväder), den gamle Sturetjenaren, — Sören Norby
hade sökt att under skydd af det återvinna Norden för
Kristiern II, — Daljunkaren hade utstyrt sig dermed, — lybeckarne
hade velat använda det till en partifana under grefvefejden, —
ännu Dacke sökte att med det samma försköna sitt uppror.
Jemte detta vördade namn hade herr Svante af sina fäder ärft
en nästan furstlig rikedom, så att han omkring år 1562 rådde
öfver ej mindre än 660 gårdar och torp *). Till det anseende,
hvilket lysande börd och stora inkomster skänka, hade Svante
*) Forssell: Sveriges inre historia, I. 109.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
