Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
A. G. AHLQVIST.
10
svåra själslyten hade väl sin första grund i ärfda anlag — man
erinre sig Gustaf Vasas misstänksamhet och häftighet samt
drottning Katarinas mörka svårmod —, men de dolda fröna till
det onda fordrade derjemte särskilda förhållanden för att spira
upp och bära sina giftiga frukter. En fransk statsman, som
personligen kände k. Erik och hans förtrogne, har meddelat ett
rykte, att konungen under sin uppväxt blifvit med o vänlighet
och ringaktning behandlad af sin styfmoder drottning Margareta,
Förtjenade också denna det goda namn, som kommit henne till
del, såsom moder kunde hon dock vara frestad att med ovilja
se det barn, som skilde hennes egen förstfödde från tronen;
och uppgifterna om hennes ovänlighet mot Erik torde vara
mindre lösa och obestämda, än man trott*). Men vare sig att detta
rykte är grundadt eller icke, visst är, att tänkande främlingar
under konung Gustafs regering anmärkte konungens utpräglade
förkärlek för hertig Johan, och att denne långt senare sjelf
påstod, att Gustaf endast genom Johans böner låtit förmå sig att
ej inspärra Erik i fängelse2). Tänka vi oss den af naturen
misstänksamme, af sjuklig trånad efter glans och magt förtärde
fursten, seende sin faders partiskhet för Johan och dertill
omgifven af uslingar, som ej blott lockade honom till utsväfningar
utan äfven under åratal hviskade honom i öronen misstro mot
konung Gustaf och dennes förtrogne, — i sanning, vi skola då
ej undra öfver, att följderna af hans så tillbragta ungdomstid
blefvo bedröfliga. — Bland Eriks omgifning, de af konung
Gustaf med så mycken bitterhet omtalade "padder", som förförde
den unge fursten till dårskaper och slutligen äfven till brott,
intogs det främsta rummet af Göran Persson, — en man,
hvars namn snart skulle gå kring Europa under uttryck af
Jfr Svedelius a. st. s. 141. Utom i det ai herr S. anförda brefvet i
Handl. rör. Skand. Hist. XI. 26 omtalas denna sak i ett annat, ännu otryckt
bref från Dançai t. Cath. de Médicis, dat. Köpenh. d. 28 Sept. 1568. Det
heter deri: "Il y a longtemps que ceulx qui congnoissent le naturel de ces
deulx princes ont predict ceste diuision, car il est certain quil[s] ne se sont
jamais aymez ne peu demeurer ensemble sans querelle. Dont le roy Gustauus
leur pere est grandement blasme qui demonstroit plus de faueur audict duc
que au roy son fils aisne a quoi lon ditt quil estoit principalement incite par
sa seconde femme mere dudict duc tellement quil auoit vne foys résolu de
confiner sondict filz aisne et le tenir perpétuellement en prison". Dançais
kopie-bok (K. danska Geh.-arkivet).
2) Hub. Langueti Epistolæ secretæ, II. ep. 7 p. 24. — Riksregistr. f. d. 1
April 1579.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
