Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
OM STUREMORDEN.
141
fasal). Hvad som både lyfte gunstlingen så högt och gjorde
honom så fruktansvärd var hans förunderliga inflytande öfver
Erik XIY och hans nästan otroliga samvetslöshet. Om det förra
vittna ännu bref, som teckna Eriks längtan och oro under den
tid, då han var skild från Göran; och den senare skall ingen
— äfven i vår tid af Ehrenrettungen — söka neka, ty genom
brott af alla slag och grader, från djefvulsk mordlust till
mottagande af lumpna mutor, har Göran sjelf satt den samma utom
allt tvifvel 2). En svag, lidelsefull konung, som skulle låta sig
blindt ledas af en dylik rådgifvare, — sådan var den styrelse,
hvilken Gustaf Yasa såg nalkas. Tanken derpå skalle
fördystra hans sista dagar och efter ali sannolikhet äfven påskynda
hans död.
Medan konungahusets medlemmar sålunda voro söndrade af
misstro mellan Gustaf och Erik samt afund mellan denne och
Johan, intog Svante Sture en förmedlande och försonande
ställning. Herr Svedelii skildring af hans varsamma sträfvan att
åter ställa allt till rätta mellan Gustaf och hans otålige son är
både uttömmande och intressant. Märkvärdigt nog synes den
annars så misstänksamme Erik ej hafva fattat någon ovilja mot
Svante Sture, oaktadt denne helt opartiskt skötte sitt farliga
och otacksamma medlarekall. Ännu svårare skulle hans ställning
blifva, sedan Erik sjelf bestigit tronen och den länge
undertryckta oviljan mellan honom och Johan börjat yppa sig. Svante
Sture uppträdde dock äfven nu så trofast på konungens sida, att
han ytterligare någon tid gick fri från alla misstankar; den år
1561 förlänade grefvetiteln och — följande år — uppdraget att
såsom guvernör styra Estland vittnade derom. Först på
senhösten 1562 började konungens misstro vända sig mot grefve
Svante. Hertig Johan, som vid denna tid återvände till Finland
*) Gr. P:s illbragder och öden omtalas af Dançai, Clark (Calendar of State
Papers f. d. 20 Nov. 1568) och den okände författaren till "Sannfärdig
berättelse" m. m. (tr. af Przezdziecki : "Jagiellonki Polskie w XVI wieku").
Hans namn förvrides af dem alla: så kallar Dançai honom Gerich Person,
Clark åter Urene Person, den polske författaren Jurge Persza.
2) I ett bref fr. Krister Persson m. il. till Göran Persson, dat. Alvastra
d. 30 Sept. 1565, heter det, att k. Erik "haifuer huar stundh och tijme vdi
någre dagher taledt om eder, Och förvndrer H. K: M:tt etc. sigh stoorlighe
huarföre I så långsambligenn fördröije" — o. s. v. Brefskrifvarne hade nu
sändt detta bud, som skulle förmå Göran, hvarhelst det träifade honom, att genast
begifva sig till konungen. Orig. bl. "Acta hist. under E..XIV" i riksark.
Flera bref bl. samma "Acta" ådagalägga, att G. P. tog mutor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
