Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
GUSTAF III:S OCH SOFIA MAGDALENAS GIFTKBMÅLSHISTORJA.
299
tveiine sådana, nemligen Frankrike och. Preussen. Det förra
lemnade år 1749, utom subsidierna för det löpande året, ett förskott
af två millioner livres; Preussen åter gjorde förberedelser att
sätta sina trupper på krigsfot och förklarade öppet, att denna
åtgärd vidtoges i ändamål att skydda lugnet i norden.
Redan länge hade dock den svenska regeringens hufvudmän,
understödde af Frankrike, arbetat på att bringa till stånd en rätt
pålitlig förlikning med Danmark, för att dymedelst förekomma
en för Sverige skadlig samverkan mellan hofven i Köpenhamn
och Petersburg. Hvad utväg man borde välja, för att söka ställa
Danmark tillfreds, derom kunde man ej gerna vara tveksam.
Redan år 1747 öppnade man i allsköns tysthet — genom franska
ministern i Köpenhamn, abbé Le Maire — underhandlingar med
danska hofvet rörande den holsteinska frågan. Detta skedde utan
Adolf Fredriks och rådets vetskap. När man sedermera längre
fram nödgades för arffursten yppa nämnde steg, vägrade han,
liksom förut, att afstå från sina anspråk. Men om våren 1749,
då man misstänkte, att Sverige nästan hvilken stund som helst
kunde blifva anfallet både af sin östra och sin vestra granne,
funno sig riksråden föranlåtna att inför Adolf Fredrik än mera
allvarsamt taga bladet från munnen. Nu måste denne ändtligen,
ehuru först efter hvarjehanda undflykter, gifva vika för deras
enträgna uppmaningar. Fleming, svenska ministern i Köpenhamn,
erhöll uppdrag att å Kongl. Maj:ts och arffurstens vägnar, och
med biträde af Le Maire, med danska hofvet träffa en
öfverenskommelse på basis af dettas redan gjorda utbytesförslag. Äfven
denna négociation, som blott var en fortsättning af den förra,
l’agrandissement, dn roi et y contribuera de toutes ses forces." Deremot
fordrade Ryssland numera för egen räkning och till ersättning för
krigsomkostnaderna hela svenska Finland. (De Cheusses till Schulin, d. 4/15 Aug. 1749.)
De öfriga stipulationerna i detta af Ryssland framställda
konventionsprojekt kunna ej här uppräknas. Yi anmärka blott, att de fordringar som
ställdes på Danmark voro — i förhållande till osäkerheten af den vinst, som
utlofvades — ganska dryga. Danmark skulle, om det bifallit det ryska
projektet, hafva nödgats utrusta trenne armékorpser, nemligen en i Norge (25,000
man), e7i för att operera i Skåne och en för att möta ett befaradt anfall från
Preussen; dessutom en flotta af 18 linjeskepp och 6 fregatter. (Se sistnämnde
depesch.)
Redan innan detta projekt blifvit afsändt till Köpenhamn, hade danska
hofvet slutit sin preliminära förlikning med Adolf Fredrik. Danmark, som på
senaste tiden hade förlorat ali håg att bidraga till Rysslands förstorande på
Sveriges bekostnad, undvek numera den mot Sverige föreslagna
anfallskonventionen och lyckades omsider att skickligt draga sig ur spelet, utan att dock
derföre råka ut för någon svårare brytning med Ryssland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
