Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
398
strödda meddelanden. ii.
22
att vi på hela dagen icke hade något liknande, hvilken återstoden a,f
hertig Bernhards regemente (som på sin höjd var 500 x) man starkt),
besvarade, hvarvid befälhafvaren för den nya styrkan stupade — vi
förmoda att det var Merode, ty Pappenheim hade stupat i början af
slaget, innan hans här hunnit fram 2). Förlusten af denne
befälhafvare gjorde dem alla så bestörta, att offieerarne sprungo [rådvilla]
omkring honom, och soldaterna kastade bort sina vapen och rymde
bort, och officerarne kunde på inga vilkor förmå dem att stanna; ty
i detsamma angrep hertig Bernhard sjelf qvarnarne, drifvande dem
från deras kanoner, och slog sig der ned för hela natten. Men
bestörtningen var så stor i anledning af vår ädle konungs bortgång, att
vi icke fullföljde vår seger den natten, utan nöjde oss med att hafva
vunnit valplatsen och kanonerna. Vi togo der på stället 13 halfva
kartauner och omkring 8 andra stycken och hela deras ammunition;
vi dödade på stället emellan tre och fyra tusen fiender, och af våra
förlorade vi omkr. 1,500. På fiendtliga sidan är större delen af
öfver-befälhafvarne döda, men Wallenstein är tvifvelsutan sårad och, som
man berättar, tagen till fånga, det måste dock hafva skett, sedan jag
lemnade hären ; men i hvarje fall anser jag vår förlust för den största,
enär vi mist den tappraste härförare i verlden. Och jag är förvissad,
att, om det behagat Gud, att han fått öfverlefva denna dag, hade han
gjort en ände på alla krig i Tyskland; men nu vete Gud, hur det
skall aflöpa. Så slutade vår ryktbara drabbning, som vida öfvergick
den vid Leipzig, ty hade ej vårt infanteri stått fast som en mur, så
hade icke en man af oss kommit med lifvet derifrån, enär de voro
säkerligen dubbelt så starka som vi; och vårt kavalleri uppförde sig
temligen klent. Fienderna, mer förskräckte än skadade, flydde i stor
oordning och hvilade ej förr än de kommo till......vid gränsen
till Voigtland och Böhmen. Bönderna nedgjorde dubbelt så många
af deras folk, förspridda under flykten, som vi gjorde i sjelfva segern.
Det finnes endast ett ringa antal af dem samladt, i det att största
delen rymt så långt bort, att jag tviflar de så snart skola samla sig.
Och om furstarne nu ville göra hvad de borde, vågar jag påstå, att
de [fienderna] aldrig skulle blifva i stånd att bilda en stor armé, i
det vi tagit ali deras ammunition ocli, förutom de der kanonerna vi
togo på den plats som de öfvergåfvo, ytterligare omkr. 20 på fälten
vid Leipzig.
Vår här tågade den 7 tillbaka till Weissenfels för att balsamera
konungens lik och för att taga vård om de sårade, hvaraf det fans
många, och samla vårt kavalleri, enär många hade förspridt sig dit
vid första anfallet.
Vi hysa i armén starka misstankar, att det var falskt spel under
bataljdagen. Det fans i hären en hertig Frans Albert af Sachsen
1) Brefvet har 50, hvilket väl är orimligt.
2) I ofvanstående berättelse förekomma några misstag, hvilka den
uppmärksamme läsaren lätt finner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
