- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Fjerde delen /
484

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’484

XAVER LISKE.

240

ville han att man skulle göra honom, till hertig af hela
Poku-cien med titel af hertig af Halicz; han ville innehafva detta
jure feodale och lofvade att derför vid förefallande krig uppställa
åt republiken 12,000 man. Då man förvägrade honom allt detta,
förklarade han sig på sin frus Önskan, som var född en
Leszczynski och slägtinge till den nyvalde Stanislaus, öppet emot konung
August och öfvergick, efter att hafva dragit flere med sig, med
större delen af sina rytteri-fanor till svensken och förde dessutom
med sig en del af kronhären, hvilken var förlagd närmare honom.
Vid denna tid drogo sig nemligen alla härens divisioner, såväl
de konfedererade som sachsarne, betydligt ökade till antalet,
tillsammans åt Lithauen till. Derför, då de hörde hvad wojwoden
af Kiew förehade, flydde marskalken för den sandomirska
konfederationen Dönhoff, den nuvarande biskopen af Krakau
Sza-nicuoski, den dåvarande kron-underkansleren Szembek och de
sachsiska ministrarne ifrån Krakau till det lithauiska Brzescför
att vara närmare det kungliga partiets trupper. IMn denna tid
begynte svenskarne gräsligt plåga Augusts parti, i det de
oupphörligen utsände talrika ströfcorpser af wojwodens af Kiew
manskap. Men äfven ifrån konung Augusts sida var man ej
overksam, äfven härifrån afgingo talrika ströfpartier, förnämligast
Smigielski. På detta sätt bekämpade under denna söndringens
tid polackerne hvarandra invicem, så att Grud förbarme sig,
medan svenskarne skrattade deråtf i det de gerna sågo, att
polac-kernes krafter försvagades genom dessa inbördes strider, och,
hvad som betydde ännu mera, att landet genom dessa ömsesidiga
plundringståg i grund ödelades, ty hvarken prestgård eller
adelsmans gård var fri från öfverfall och särskildt kunde ingen hålla
någon häst hos sig hemma.

§ 3. Af detta wojwodens af Kiew handligssätt och hans
öfvergång till svenskarne hemtade synnerligen den storpolska
konfederationen nytt mod. Den förklarade sig vilja understödja
Stanislaus Leszczynski’s val, lät sina trupper aftåga till Warschau
understödda af 2000 man svenskar under general Nieroth och
råd-plägade der. Konung August var vid denna tid i Lithauen med
sin här, hvilken tillsammans med sachsarne kunde räknas till
ungefär 14,000 man och med lithauerne till några och 20 tusen man.
Genom denna konungens och truppernas frånvaro blefvo såväl
wojwodskapet Krakau som flere andra wojwodskap förledda att,
vid ryktet om att svenskarne såsom en förskräcklig storm
närmade sig Lillpolen, börja öfvergifva konung August och på
familjen Morsztyn’s inrådan öfvergå till Stanislai parti, hvarför de
ock skickade deputerade till den ofvan omnämda rådplägningen
i Warschau. Detsamma gjorde äfven staden Krakau. Till och
med sandomirska wojwodskapet, hufvudfästet och grundvalen för
konfederationen till förmån för konung August, höll en landtdag
med anledning af ett upprop från Morsztyn, dess wojwod, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:03:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/4/0492.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free