Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LXXXVITI
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR.
50
del förekomma i den förfalskade texten af såväl Ludvig den Frommes
stiftelseurkund för hamburgska erkebiskopsdömet som Nicolaus I:s
bulla till Ansgarius angående de hamburgska och bremiska stiftens
förening". (Sid. 10.) Såsom bevis på denna förfalsknings stora
betydelse anföra vi vidare utg:s egna ord: "Innehållet af afvikelserna i
dessa urkunder och äfven i de på motsvarande ställen förfalskade
Vitæ Anskarii et Rimberti är följande: 1) legationen uppdrages icke
af påfven åt Ebo och Ansgarius gemensamt utan åt den senare ensam,
och icke blott åt honom personligen utan äfven åt hans efterträdare;
Ebos delaktighet i legationen och verksamhet för det nordiska
missionsverket skulle nämligen utplånas för att åt den hamburg-bremiska
erkebiskopen bevara skenet af en uteslutande förtjenst och från början
odelad myndighet; 2) åt Ansgarius och hans efterträdare tilldelas det
påfliga vikariatet; och slutligen 3) beträffande området för den
hamburg-bremiske erkebiskopens verksamhet och myndighet i de nordiska
länderna heter det: in omnibus circumquaque gentibus Banorum Sveonum
Norvehorum, Farrie, Gronlondan, Hälsing alondan, Islondan,
Scride-vindan, Slavorum, nec non omnium septentrionalium et orientalium
na-tionum, under det att den ursprungliga texten lyder: in omnibus
circumquaque gentibus Sueonum sive Danorum, nec non etiam Slavorum,
vel in eæteris ubieumque illis in partibus constitutis divina pietas
ostium aperuerit".
Genom att sålunda låta kritiken ränsa dessa bullor från de falska
tillägg och förändringar, som länge forhållit den historiska sanningen,
har utg. lemnat ett material, hvilket hädanefter historieskrifvaren kan
med tillit använda. leke alltid har det varit honom möjligt att
bortsopa falsarierna och låta de äkta handlingarna framträda i sitt
ursprungliga skick, men äfven under sådana förhållanden har han
upplyst mycket, som varit liöljdt i mörker. Den urkund t. ex.,
hvarigenom "kejsar Ludvig den Fromme upprättade erkekiskopsdömet i
Hamburg till stöd för kristendomens utbredande i Norden" (n:o 4) dat.
d. 15 Maj 834, innebär väl åtskilliga tecken till en oäkta
omarbetning, men utg. dels visar huru antagligt det är att en äkta text
verkligen funnits (sid. 19) dels framhåller de två anledningarna till
dess förfalskande, nämligen (sid. 20) "det ena att gendrifva Cölns
anspråk (på metropolitanrätt), hvilket framkallade den utförliga
historiken af det hamburgska stiftets uppkomst, för att derigenom bevisa
dess sjelfständighet, det andra att framhålla eganderätten till Turholt,
hvilket frånkändts den hamburgske erkebiskopen af konung Carl den
Skallige med den påföljd att deraf en långvarig tvist uppstod" *).
*) Om denna nrkund hafva åtskilliga falska åsigter varit gällande. Så anser
Jørgenssen (1. c.) att detta Ludvig den Frommes stiftelsebref ursprungligen varit
ett gåfvobref å godset Turholt till erkebiskopen i Hamburg, och sedermera
omarbetats till sin nuvarande form. Koppmann anser urkunden hopflickad ifrån flera
källor, dock att ett imminutetsbref för Hamburg verkligen blifvit af kejsar Ludvig
utfärdadt. Utg. af Mecklenburgisches Urkundenbuch hafva ansett urkunden såsom
väsendtligen äkta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
