- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Femte delen /
392

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

390

xaver li ske.

304

tala om en dylik fullmakt; vi vore män af en sådan ställning i
vårt fädernesland, att det som vi med E. K. M:ts samtycke och
i enlighet med de öfrige herrar senatorernas mening
afsluta, detta ratum hatebit republiken; och dessutom fans i vår
republik en sådan lag de p actis et foederibus, att E. K. M.
kunde afsluta sådana, om de lände till fred för republiken, med
herrar senatorers consensu utan riksdagen, Nästan alla
föregående underhandlingar i Lifland fördes på grund af fullmakter,
som herrar senatorer ha undertecknat, och svenskarne voro nöjde
med dem, fordrade derutöfver ingenting mer än en fullmakt å
E. K. M:ts sida, såsom starosten af Dorpat utförligt har fört dem
till minnes. Sådana utlofvade vi också. E. K. M. var icke
alienus för denna sak. Vi antogo en sådan position mot dem i
denna fråga, ty det hörde till omöjligheterna, att vi kunde visa
en fullmakt af riksdagen, som vi icke ega; må vi alltså
förhandla in speeie öfver en hvar af dessa punkter ; de gemensamt
beslutna skola vi meddela riksdagen och derpå förskaffa oss en
stadfästelse af densamma. Interim behållen alt i edra händer,
tills vi uppfyllt de fattade besluten, helst vi kunna förhandla och
sluta om alla punkterna med undantag af den enda om Estland.

Kanslern sökte i sitt svar vidt och bredt uppvisa att alla
underhandlingar väsentligen fundera sig på fullmakter af
prin-cipalerne och att det endast vore ett ludibrium att utan sådana
förhandla. Han anförde exempel, ratio nes, som vi utelemna.
Med fullmakten från E. K. M. kunde de icke vara belåtna, då
här non trå etat ur de negotio princip ali, icke heller med herrar
senatorers, hvilkaspotestas circumscripta est legibus, Om
konstitutionen de pactis et foederibus kände de ingenting, men det visste
de, att endast riksdagen kunde upphäfva föregående
konstitutioner. Med afseende på bekräftelsen å riksdagens sida genmälte
han att, äfven om utan en sådan detta negotium ej kunde
afslutas, non sufßcit ett sådant förslag, ty mellan oss vore
inæ-qualitas. Hvad vi här skulle besluta, måste vi ex vi obligat i o riis
præstare, och å er sida esset in arbitrio Vestræ Reipublicæ
accep-tare eller repudiare, vi vilja för den skull derutinnan icke vara
inferiores.

Derpå svarade vi: non negamus att fullmakter förekommo
vid förhandlingar, men äfven vi erbjuda en sådan, som i
närvarande ögonblick kunde komma från E. K. M. och herrar
senatorer. Nämda lagbestämmelse kunde vi förete och den vore
null a posteriori ah r ogata. Om andra tid efter annan afskaffades,
vore det ej underligt, ty i alla konungariken och republiker
måste tiden medföra förändringar ex novis casibus. Den
betänklighet de an dragit de incequalitatc, borde dock icke vara tanti
momenti, att tractatus tanti momenti genom den skulle dissolvi,
framför alt, då riksdag stundade hos oss och kunde meddela en
snar resolution.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:04:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/5/0400.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free