Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XL VII I
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR.
28
ligheten och betydelsen af den äldsta ryska krönikans (den s. k.
Nestors) berättelse om det ryska rikets ursprung. Deri inom
vetenskapen, så väl i som utom Ryssland, rådande åsigten, torde i
korthet kunna karakteriseras så, att enligt clen samma krönikans uppgifter
äro grundade på en tradition af väsentligen historisk halt, och att de
»varjagiske» höfdingar, som sägas hafva stiftat den ryska staten, voro
skandinaver, antagligen komne från någon del af det nuvarande
konungariket Sverige. Meningarna om sättet, hvarpå denna statsstiftelse
tillgått, och om betydelsen och omfattningen af det svenska elementet i
det fornryska samhället, äro dock ganska delade äfven bland de
forskare, som hylla den »normariniska» teorien. De förnämsta nyare
arbeten, i hvilka denna teori är framstäld och närmare utvecklad, äro
Pogodins Izslêdovanija (Undersökningar o. s. v. angående Rysslands
äldre historia, 7 band, Moskva 1846—59), K uniks Berufung der
schwedischen Rodsen (2 band, St. Petersburg 1844, 45) och Thomsens
till omfånget mindre, men klarare och mera strängt vetenskapligt hållna
skrift, som nyligen utkommit äfven i en tysk, af författaren
auktoriserad bearbetning {Der Ursprung des russischen Staates, Gotha 1879) *).
För öfrigt har frågan, märkvärdigt nog, icke ådragit sig stor
uppmärksamhet bland nordiske forskare; striden har egentligen blifvit
utkämpad af ryssar och inom Ryssland bosatte tyskar. Danmark har dock
att uppvisa flere af de vigtigaste inläggen i striden, såsom samlingarna
i Antiquités Russes samt Thomsens nyss anförda arbete och 0. V.
Smiths anmärkningar till öfversättningen af den äldsta ryska krönikan.
I Sverige har, oss veterligen, ingen närmare befattat sig med detta
ämne i senare tider; hos Geijer och andre af våra historieskrifvare
finnas endast kortfattade antydningar, som visa, att de ansluta sig till
den herskande åsigten. I Norge hafva Keyser och ännu mer P. A.
Munch sökt att begagna äfven den normanniska teorien om ryska
väldets ursprung såsom en af hörnstenarne för sitt fantastiska
etnografiska system angående Skandinaviens äldre historia. Hvad Keyser har
skrifvit i ämnet saknar ali vetenskaplig betydelse. Munch har, utom
några etymologiska och andra försök, meddelade i Antiquités Russes,
Miklosich’s Chronica Nestoris och annorstädes, äfven författat en
afhandling Om Nordboernes Förbindelser med Rusland og tilgrænsende Lande
(utgifven efter hans död, Kristiania 1873), men denna kan knappast
sägas utgöra ett väsentligt bidrag till frågans lösning, enär den
sjelfständiga delen af dess innehåll egentligen består af ett på i kritiskt
afseende värdelösa källor stödt försvar för den alldeles ohållbara hypo-
1) Om litteraturen rörande denna fråga finnas upplysningar dels hos
Thomsen, dels i Smiths Nestors russiske Krönihe, dels i Kuniks anmärkningar till Doras
Caspia (St. Petersburg 1875), dels i den tyska öfversättningen af Bestusjev-Riumins
ryska historia. Äldre svenske författare i ämnet äro: P. Petrejus (Regni
Muscovi-tici Sciographia, Stockholm 1615), A. Möller (De Varegia, Lund 1731), A. Scarin
{De originibus priscæ gentis Varegorum, Åbo 1734), E. J. Biörner (Schediasma de
Varegis, Stockholm 1743), Sv. Bring (De origine et nomine gentis Russorum, Lund
1751).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
