Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
29
ANTINORMaNNISMEN I DEN RYSKA HISTORIEFORSKNINGEN.
XXXIJI
tesen om en skandinavisk befolkning i Ryssland före den varjagiska
invandringen. Andra smärre uppsatser af nordiske författare kunna
här, der det icke är stället att lemna fullständiga bibliografiska notiser,
tryggt förbigås.
I motsats till den i allmänhet antagna läran hafva likväl ända
sedan det föregående århundradet månge forskare förfäktat andra
åsigter om det ryska väldets stiftelse. Vi kunna här icke i detalj
redogöra för de äldre »antinormannistiska» skrifterna, af hvilka de flesta
dess utom äro för oss otillgängliga. Många bland dem torde också
ej vara af synnerligen stor vigt i vetenskapligt hänseende, emedan
deras författare ofta. synas hafva låtit bestämma sig företrädesvis af
missförstådd patriotisk ifver att bortförklara en obehaglig historisk
tilldragelse. Detta kan dock icke med rättvisa sägas om dem alla.
Tvärt om måste man medgifva, att oppositionen i flere fall varit
berättigad och bidragit att sprida nytt ljus öfver förut invecklade och dunkla
sidor af saken. Man kan lämpligen indela de teorier, som fram stälts
från det antinormannistiska partiet, i tvenne grupper: somliga
fasthålla i det stora hela taget tron på den äldsta krönikans auktoritet,
men sträfva att ur hennes uppgifter få fram en annan betydelse, än
den, som motståndarne velat tillägga de samma; andra åter förkasta
krönikans vittnesbörd såsom förfalskadt eller grundadt på en vilseförd
tradition och söka ur andra källor hemta den historiska förklaringen
af det ryska rikets uppkomst och äldre utveckling.
Såsom representanter för dessa olika riktningar kunna de
författare anföras, hvilkas arbeten vi här företagit oss att i största korthet
anmäla, utan att likväl här kan vara tillfälle att ingå i en detaljerad
kritik. I dessa arbeten kunna också de invändningar, som göras af
den ryska antinormannismen i våra dagar, sägas vara sammanfattade,
ehuru från tvenne olika synpunkter. Båda äro skrifna med
obestridlig talang, och man kan vara temligen viss derpå, att ingendera af
författarne utelemnat något, som i minsta mån kunde tala för deras
åsigter. I sjelfva verket lära de icke undgå att till en början göra
ett visst intryck på den fördomsfrie läsaren, äfven om han förut känt
sig dragen till den normanniska teorien. Dock kunna de i dem
framstälda invändningarna vid närmare granskning knappast vara i stånd
att rubba denna lära, och äfven inom Ryssland har den vetenskapliga
kritiken öfver hufvud taget ej kunnat godkänna dessa inkast.
Den numera aflidne akademikern S. Gedeonov har sedan längre
tid tillbaka uppträdt som motståndare till sin kollega Kuniks åsigter
i den varjagiska frågan. Redan år 1862 offentliggjorde han några
»fragment» af det stora verk, som han 14 år derefter utgifvit (Otryvki
iz izslêdovanij o varjazjskom voprosê, i Kejserliga
Vetenskapsakademiens Zapiski). Detta är att betrakta såsom en pendant till Kuniks
Berufung der schwedischen Eodsen och vittnar, liksom detta arbete,
om stor lärdom och flit i samlandet af hithörande uppgifter från alla
möjliga håll, ur bysantinska krönikor och isländska sagor, ur
vesterländsk a annaler och fornslaviska literatur moment af den mest olik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
