Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XL VII I
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR.
30
artade karakter. Detta mödosamt hopade material gör arbetets
genomläsning till en ingalunda lätt sysselsättning, så vida man sträfvar
efter att på samma gång kontrollera författaren i hans bevisföring.
För öfrigt meddelar Gedeonov mycket af intresse och beståndande värde
för den ryska och i allmänhet den fornslaviska kulturhistorien, äfven
om hufvudsyftet af hans undersökningar icke torde kunna anses vara
uppnådt. Att påpeka dessa talrika bidrag till Rysslands äldre
historia ligger dock utom vår närvarande uppgift, som endast är att lemna
en kort redogörelse för hans invändningar mot den normanniska
teorien.
I företalet säger förf., att han icke låtit leda sig af »en
vidskeplig, om också förklarlig nationalkänsla», utan att orsaken, hvarföre han
företagit denna undersökning, har varit den öfvertygelsen, att »en
vetenskaplig bearbetning af Rysslands äldre historia är otänkbar», så
länge den normanniska »dogmen» qvarstår orubbad, emedan »ett
obevekligt normanniskt veto» hindrar användandet af de slavistiska
studiernas hjelpmedel vid förklaringen af den äldre ryska kulturens
minnesmärken så väl af literärt som af juridiskt innehåll. Denna
uppfattning är utan tvifvel i hög grad öfverdrifven, emedan ingen kan
hafva skäl att förneka det slaviska elementets betydelse i t. ex.
Russkaja Pravda, äfven om man anser, att de höfdingar, som sammanfogat
de spridda slaviska stammarne inom det nuvarande Ryssland till ett
politiskt helt af samma art som den tidigare medeltidens öfriga
konungariken, utgått från Sverige och varit omgifne af nordiske
vapenbröder och hofmän. Den slaviska karakteren kan hafva bibehållit sig
i seder och samhällsförfattning i Ryssland lika kraftigt som den
frankiska i Normandiet under för öfrigt liknande politiska förhållanden.
I alla händelser bör detta spörsmål hållas alldeles skildt från
stridsfrågan om den varjagiska invandringen, hvilkens trovärdighet mycket
väl kan pröfvas ensamt för sig och ytterst beror på den betydelse,
som man eger rätt att tillägga krönikans berättelse. Emellertid
vittnar detta uttalande af Gedeonov om hans sträfvan efter en systematisk
betraktelse af de historiska företeelserna, och man eger ingen orsak
att draga i tvifvel hans förklaring, att hans opposition blifvit föranledd
af uteslutande vetenskapliga motiv sådana han fattat dem.
Samma förutsättning om nödvändigheten af att uppvisa ett starkt
nordiskt inflytande på det forntida ryska kulturlifvet, i händelse
var-jagerna verkligen kommit från Sverige, ligger till grund för Gedeonovs
bevisföring i första kapitlet af hans bok (sidd. 1—56). Genom att
ådagalägga svagheten af de bevis, hvilka motståndarne hafva anfört till
stöd för tillvaron af ett dylikt inflytande, söker förf. att åvägabringa ett
negativt bevis för sin egen uppfattning, och i denna polemik vänder
han sig företrädesvis mot Krug, som i sina Forschungen in der älteren
Geschichte Russlands (St. Petersburg 1842) framkommit med åtskilliga
mycket djerfva etymologier, redan förut till större delen vederlagda af
den bekante ryske forskaren Sreznevskij. Förf. uppställer med rätta
den fordran, att ett nordiskt ursprung endast kan tillskrifvas sådana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
