Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
G. O. FR. WESTLING.
244
ej mindre voro skilda från Danmarks än från Lybeeks, visade
det sig likväl, att freden lättare skulle kunna åstadkommas
med den förra staten än med den senare *). Emellertid
blef den påbörjade fredsunderhandlingen plötsligen åter
afbruten. Lybeckarne hade nämligen intagits af betänkligheter
mot svenskarnes fullmakt, emedan de endast där blifvit nämda
i början men ej »in der disposition und décision». De
förklarade sig vid ära, lif och gods ej våga ingå någon fred på sådan
fullmakt. Medlarne uppträdde därföre d. 6 Sept. med fordran,
att man hos Johan skulle anhålla om en ny, hvilken borde
vara likalydande med den danska och ställd på både danskar
och lybeckare. Ett beslut fattades äfven härom, utan att de
svenska sändebuden kunde hindra det, och med ett koncept
affärdades v. Minckwitz och svensken Erik Stenson till Sverige. På
samma gång skrefvo äfven Johans sändebud och begärde ett
fullkomligt besked i alla saker. Med de föreskrifter de
erhållit kunde de omöjligt komma till någon fred2).
Ett uppskof i fredsverket hade naturligtvis genom denna
beskickning förorsakats, men för att göra tidsförlusten så liten
som möjligt, lofvade de kejserlige komissarierna och äfven de
andra, att redan innan svar från Johan III hunnit anlända,
ville de börja sin medling mellan Sverige och Danmark. De
visade mycken ifver att denna gång bringa saken till sitt
afgörande och läto förstå, att denna sammankomst var den sista
de ämnade anställa 3). Man känner också, att de i September
månad varit verksamma för att bilägga stridigheterna4), men
de svårigheter de hade att öfvervinna voro högst betydliga.
Förbittringen mellan de kämpande var snarare i stigande än
tvertom. Svenskarne fingo till och med klaga, att de af
danskarne hindrades i den fria förbindelse med Sverige, hvarom
de erhållit löfte. För att skada sina motståndare
tillkännagåfvo de ryssarnes infall i Livland, och att hertig Magnus låtit
göra sig till konung af, detta land5). Förhandlingarna synas
*) Memorial f. de sv. sändebuden d. 2 Okt. Förh. m. Sv., Dan. och
Lyb. i Stettin.
2) Svenska sändebudens bref t. Johan d. 8 Sept. Dan. 1568—72.
Punkter, som medlarne framlade d. 6 Sept. Skokl. Bibi.
3) Sv. sändebuden till Johan d. 8 Sept. Dan. 1568—72. Sv. lofvade de
kejserlige underhandlarne 800 ib lödigt silfver, skinnvaror m. m.
4) Dançay t. Karl IX d. 19 Sept. Dançays kopiebok.
5) Afhandl. d. 30 Sept. Sk. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
