Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
245
DET NORDISKA SJUÅRSKRIGETS HISTORIA.
95
likväl redan från början hafva burit en för svenskarne ogynsam
prägel, ty de svenska sändebuden klagade för Johan, »att deras
vederpart blef mera trodd, och att det ett större anseende
hade, hvad de föregåfvo, än det som svenskarne, med hvad
grund och skäl det ock skedde, framburo». Då de senare
framvisade bref från hertig Magnus, hvari han erkände tsaren för
sin herre, och skrifvelser från Fredrik, hvilka tycktes gynna
de ryska sjöröfvarne, hoppades de väl, att deras ställning skulle
förbättras, men så tyckes just icke hafva blifvit förhållandet *).
Visserligen uppretades de kejserliga komissarierna mot Magnus,
men danskarne frånsade sig ali delaktighet i dennes företag.
De hafva sannolikt äfven lyckats att i medlarnes ögon rentvå
sig från ali skuld, ty en af desse kallar deras skäl i den
livländska frågan för sannolika och svenskarnes öfriga påståenden
för obevisade 2). Om de fredsvilkor, som medlarne skulle
förelägga de stridande, hade de emellertid i högsta måtto svårt att
förena sig. Polackarne afsöndrade sig i vissa frågor från de
andra, och icke mindre än 14 dagar gingo förbi under
konferenser, innan man d. 13 Okt. var i stånd att framlägga ett
gemensamt förslag3). Underhandlingen fortgick därefter med
ti dt och ofta växlade skrifvelser. Medlarne öfverlemnade sina
förslag, parterna ingåfvo sina svar och ofta föranleddes
medlarne genom dessa till särskilda underhandlingar med än den
ene än den andre af de stridande. Danskarne yrkade i början
på verkställandet af Roskildefredens vilkor, men måste snart
därifrån afstå. Svenskarne å sin sida gåfvo just icke med sig,
förrän Sven Elofson ankommit d. 5 Nov. med ny fullmakt och
nya instruktioner från Johan samt med befallning till
sändebuden att på grund af den ryska faran icke komma hem utan
fred. Redan d. 9 Nov. gjorde svenskarne i sin sista
skriftliga resolution så många eftergifter, att de tänkte dessa för
fredens åstadkommande skulle vara tillräckliga4). Så blef
’) Sv. sändebuden t. Johan d. 16 Okt. Dan. 1568—72.
2) Dançay t. Karl IX d. 18 Okt. Dançay s kopiebok.
3) Danskarne hade emellertid hemliga kanaler, hvarigenom de fingo veta,
hvad hvarje underhandlares votum ursprungligen hade innehållit. Danska
gesandt. t. Fredr. II d. 13 Okt. Sverig 283.
4) Sv. sändebuden t. Johan d. 9 Nov. Dan. 1568—72. D. 23 Sept. hade
Erik Stenson och Minckwitz träffat Johan i Upsala, dit äfven hertig Karl
anlände. Handl. r. Sk. Hist. XII, 179. En ny fullmakt utfärdades dat. d. 2
Okt. Kopia i Förh. m. Sv., Dan. o. Lyb. i Stettin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
