- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Sjunde delen /
118

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

118

ERNST CARLSON. 10

4

furstliga. Ett svenskt sändebud residerade beständigt i Berlin,
liksom ett brandenburgskt i Stockholm, och ett närmande mellan
de båda hofven blef märkbart, sedan det goda förhållandet, som
under Karl den tiondes krig med Danmark för en kort tid
varit brutet, återstälts efter freden i Oliva. Denna fred ordnade
för en tid magtställningen i nordöstra Europa, och Brandenburg
sökte befästa vänskapen med Sverige genom flere förbundl)
samt å stad komma samverkan med afseende å förhållandena
i Polen2).

Likväl skulle snart en helt oförutsedd händelse åter komma
att hindrande inverka på sammanslutningen emellan de bägge
staterna — en sammanslutning, som deras dåvarande ställning
eljes gjort naturlig. Brytningen kom denna gång från Sveriges
sida och var endast en omedelbar följd utaf det skamliga
beroende af Frankrike, hvari Karl den elftes förmyndare stält
vårt land. Ludvig den fjortonde fordrade, att Sverige skulle
börja krig mot Brandenburg för att för hans räkning sysselsätta
denna fiende; och Sveriges unge konung hade för stark
hederskänsla för att ej infria ett gifvet löfte, så svår hans egen
ställning för tillfället än var och så litet striden på fastlandet än
rörde honom. Genom Frankrikes öfvermagt och det sätt, hvarpå
Ludvig den fjortonde i S:t Germain behagade bruka denna till
sin bundsförvandts förmån, gick visserligen Sverige utan
synnerlig förlust ur kriget; men svenskarnes nederlag vid
Fehrbellin och den i öfrigt för dem så olyckliga krigföringen i

hans krigsomkostnader, och om krigshjälpen från Sverige afhandlades
särskildt ;

i Labiau den 10 November, där pacta feodalia abolerades och
suveräniteten öfver Ost-Preussen tillades kurfursten af Brandenburg och dess
succes-sorer.

*) 1665 förnyades arf- och hyllningsrecessen angående det kurfurstliga
Hinter-Pommern och stiftet Cammin af år 1653. Cöln an der Spree den 7
Oktober.

1666 slöts ett försvarsförbund mellan Sverige och Brandenburg ; en separat
artikel bestämde att kurfursten skulle bistå Sverige med 50,000 Rdlr i st. f.
krigsfolk. Stockholm den 27 Mars ; ratificeradt af kurfursten den 15 Maj s. å.

1673 förnyades och utsträcktes 1666 års förbund i anledning af turkarnes
krig mot Polen och Ludvig den 14:s anfall på Belgien. Cöln an der Spree
den 1 December.

2) 1667 förbundo sig Sverige och Brandenburg att upprätthålla Polens
enhet och författning dels i följd af hotande inre tvädrägt inom Polen, dels i
följd af faran för turkarne. Stockholm den 23 Juni; ratificeradt af kurfursten
den 16 Juli.

1668 slöto samma magter med Pfalz-Neuburg om dess rätt till polska
kronan. Stockholm den 6 Maj.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:06:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/7/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free