Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
SVERIGE OCH PREÜSSEN 1 7 O 1-1 7 Ö 9.
127
freden såg sig föranlåten att hembära kurfursten sin tacksägelse
för hans kraftiga officier, som mer än de öfrige medlarnes verkat
till ett snart slut på kriget med Danmark
Karl hade nu fria händer att vända sig mot öster. Detta
blef dubbelt nödvändigt, sedan Sverige på den sidan, utom
konung August, äfven fått tsaren till fiende. Denne började
nämligen kort efter freden i Travendahl att öppet deltaga i
kriget. De två andra bundsförvandterna, August den andra och
Fredrik den fjärde, hade brutit lös för tidigt; först nu var Peter
den förste redo. Hans fredsbrott, ehuru falskt såsom det
sachsiska, kom dock ej alldeles oväntadt. Man hadei i Sverige
befarat, att tsaren skulle taga Polens parti, och därför hos
England och Holland begärt, det dessa magter ville hålla en
minister hos honom för att förekomma sådant. De skulle
vidare söka hindra freden mellan Ryssland och Turkiet 2). I
själfva verket var det osäkerheten i söder, som till en början
höll Ryssland till baka 3). När ryktet spred sig, att stilleståndet
med turkarne blifvit förlängdt, då vågade Polen och Danmark
offentligen beropa sig på det dittills hemlighållna förbundet
med tsaren och denne samlade i tysthet sina krafter, ehuru
som den till Riga ankomne finniske secoursen haft emot Saxerna, samt om
de svänske oeh ltineburgiske truppers inryckande i Hållsten och de Danskes
delogerande ur Rheinbäck; aldramest skall dock bemälte hof hafva surprenerat
den confirmation man haft ifrån Frankriket, att icke allenast marquis de Torci
sagt åt den Påhlniske Envoyén Jordan, det hans konung hvarken frågade efter
konungen i Påhlen eller hans vänskap, om icke han först och med det snaraste
stälde Eders Kongl. Mayt till freds, utan att ock konungen af Frankryket själf
för hela hofvet och alla främmande ministrar declarerat, att han slutit
alliance med Engeland och Holland och med dem kommit öfverens om Spanska
arfsaken. Såsom Eders Kongl. Mayt ock är i förbund med bemälte puissancer,
så gifver denna tidning ett stort uppseende, och torde efter ali liknelse det
Brandenburgiska hofvets stora concepter på det sättet snart blifva förryckte
och man begynna att småningom ändra den härtill förde conduite».
Och vidare: »Utur Berlin har jag ifrån en och annan den efterrättelsen,
att såsom sakerna på mångahanda sätt till Eders Kongl. Mayts förmån och
advantage sig förändrat, så skall man där vara mycket embarraserat och
Churfursten därföre gifvit ordre till det "vid Leutzen formerade lägret att intet gå
öfver gränsen, såsom ock notificerat det åt konungen i Danmark och rådt
honom att låta bilägga saken i godo, och skall jämväl den förehafde kröningen
härigenom studsa, så att ingen mera talar om resan till Preussen, där likväl
icke längesedan de hundrade Schweitzer och Gardes du corps med flera voro
beordrade att hålla sig färdiga till uppbrott». Stettin den 25 Juni 1700.
Till Leijonstedt den 25 Augusti.
2) Till Lillieroot den 28 Mars.
3) Jfr tsarens bref till konung August den 9 Augusti. Norberg I, 94.
4) Till Lillieroot den 17 Maj.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
