Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
SVERIGE OCH PREÜSSEN 1 7 O 1 1 7 Ö 9.
133
medborgarnes blod, sökte värfva krigsfolk öfveralt i Europa:
mot subsidier ocli underhållspenningar skulle trupper aflåtas åt
de förbundna. Där drefs af de mindre hofven vid denna tid
en formlig handel med soldater, en inkomstkälla, som var högst
lockande för furstarne, enär den fylde schatullet med penningar,
hvilkas användande ej var underkastadt kontroll, på samma
gång som detta förfarande satte dem i stånd att, om ock
i främmande tjänst, hålla en starkare här än eljes varit
möjligt. Vi hafva redan nämnt, huru Danmark förmåddes att
ställa 18,000 man i sjömagternas och kejsarens sold. De tyska
furstehusen äflades att få sälja folk åt de allierade, och den
ena subsidietraktaten efter den andra afslöts mellan dem och
sjömagterna. s Äfven konungen af Preussen upplät 5,000 man
enligt ett särskildt fördrag med England och Generalstaterna1),
ehuru han redan i följd af det förbund, han nyss ingått med
kejsaren, var skyldig att lemna trupper till kriget 2). Han hade
begagnat sig af den hotande faran för att i Wien tilltvinga sig
Österrikes medgifvande till sin upphöjelse; nu ville han
genom sitt deltagande vinna konungatitelns allmännna erkännande
vid freden.
Det var nämligen denna gång intet större nationelt eller
religiöst intresse, som förde Preussen in i den stora europeiska
striden. De andra krigförande magterna hade hvar för sig
anspråk att göra gällande eller fördelar att försvara. Preussen
däremot hade med afseende å det spanska arfvet inga
fordringar att framställa; det berördes endast obetydligt af frågan om
det bourbonska husets öfvervigt; dess gränser och dess handel
kunde ej sägas vara angripna. Preussens deltagande i det
stora kriget var altså ingen nödvändig sak.
Tvärt om; Fredrik den första hade anledningar nog att
hålla sig neutral. Han fruktade nämligen för sina länder i
öster, hvilka han ansåg hotade genom det svenska infallet i
Polen: Karl den tolftes segrar där i landet gjorde honom orolig.
Han hade dessutom på denna sida fördelar att bevaka; staden
Elbing var åt honom pantsatt för en innestående fordran hos
republiken; det var osäkert, hvilken hållning den svenska ko-
x) Den 80 December 1701. Lamberty I.
2) Med 8,000 man hade Preussen genom traktaten i Wien den 16
November 1700 lofvat understödja kejsarens anspråk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
