Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
SVERIGE OCH PREÜSSEN 1 7 O 1-1 7 Ö 9.
135
Alt detta till trots var det likväl Preussen, som på tyska
riksdagen genomdref krigsförklaringen mot Frankrike; och vid
öppnandet af sommarfälttåget år 1702 voro dess trupper de första
att träda i elden på holländska sidan. Fredrik den förste
sväljde ali förtret. Ytterligt svag för sin nya värdighet ville
han göra alt för att befästa den samma, och som han trodde
detta kunna ske bäst i förening med de allierade, så stälde han
sig på deras sida.
Till detta steg bidrog äfven en annan omständighet. Det
preussiska hofvets politik leddes denna tid af konungens
allrådande gunstling, öfverste kammarherren gref Kolbe von
"Wartenberg. Denne sökte gömma sin bristande politiska
förmåga och sina vacklande planer under den lysande ytan af
nöjen och hoffester. Han ville smickra sin herre med ett
in-veckladt ceremoniel och genom att i det yttre på alt sätt
upprätthålla kunglighetens glans; men härtill kräfdes medel och, då
kassan af en sådan hofhållning snart var tömd och det utarmade
folket ej vidare kunde betungas med skatter, hade han snart
ingen annan utväg att tillgripa än subsidier, som endast kunde
erhållas hos sjömagterna l).
Så drogs Fredrik den förste halft med, halft mot sin vilja
alt djupare in i kriget mot Frankrike. Under det han använde
sina stridskrafter på de allierades sida, sökte h an" altjämt att
hålla ett vakande öga på ställningen i Polen. Han ville här
med underhandlingar å stad komma detsamma som med
vapen-1 magt på förra stället. Detta var naturligen fåfängt.
Under ett sådant vacklande fram och åter kom den preussiska
statskonsten småningom i ohjälpligt beroende af sjömagterna,
som gjorde alt för att draga dess intressen till det stora kriget
och afvända uppmärksamheten från händelserna i norden. Här
sågo de nämligen Karl den tolftes företag med högst
misstänksamma blickar. Om äfven deras fruktan för den svenske
konungens anslutning till Ludvig den fjortonde visade sig vara
ogrundad, så verkade icke desto mindre hans krig till
Frankrikes förmån. Också sökte man ej längre från franska sidan
att arbeta på freden mellan Karl den tolfte och konung August,
*) Jfr Droysens och Noordens nämnda arbeten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
