- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Sjunde delen /
137

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

25

SVERIGE OCH PREUSSEN 1 70 1–1 709.

137

Karl afslog emellertid ej helt och hållet denna anhållan,
som af Cranenburg, det holländska sändebudet i Polen, under
ursäkter för dröjsmålet med undsättningen inför honom
upprepades. Han lät till och med Lillieroot i Haag med sjömagterna
öppna underhandlingar angående de begärda trupperna, men
förklarade därvid tillika att de båda frågorna ej finge
sammanblandas; förhandlingen om det manskap, som åt de förbundna
kunde komma att upplåtas, finge på intet vis fördröja den
hjälpsändning, de voro skyldiga Sverige. Lillieroot borde dock med
afseende på omöjligheten att till årets kampanj lemna den
betingade styrkan draga ut på tiden med denna underhandling’).

Under hvarjehanda förevändningar uppsköts också
afgörandet, hvilket särdeles bekymrade hertigen af Marlborough, som
var angelägen att få de svenska trupperna2). Emellertid blef
ställningen i vester för sjömagterna alt mera tryckande; de
måste för att ej alldeles afskära hvarje hopp om Karl den
tolftes deltagande i deras sak, på något sätt visa sig
medgör-liga; och strax efter ingåendet af den stora alliansen, hvilken
äfven Sverige af kejsaren inbjöds att biträda 3), å stad koms i
Haag ett fördrag med England och Generalstaterna, enligt
hvilket dessa magter i stället för den hjälp i manskap, de eljes
voro skyldiga att utgöra, skulle betala 200,000 thaler. De
skulle vidare åt svenska kronan gå i borgen för ett större lån,
och kommissarier borde utnämnas för en närmare
underhandling 4). Karl den tolfte visade också genast, att han
betraktade det slutna endast som en god början, och uttryckte,
redan när han öfversände bekräftelsen på denna
öfverenskommelse, sitt hopp att sjömagterna lätt skulle låta förmå sig att
öka den summa de i afräkning på hjälpsändningen utlofvat5).
Lillieroot skulle fortsätta underhandlingen och söka hålla
England och Holland i humör, oaktadt svenske konungen för
närvarande ej kunde blotta sina länder genom att afstå krigsfolk
åt de förbundne 6).

Till Lillieroot den 22 Juli och den 31 Oktober 1701.

2) Lamb er ty II, 148.

3) Kejsar Leopold till Karl den tolfte den 10 November.

4) Fördraget afslöts den 26 September ; det ratificerades af konung Vilhelm
den 18 Oktober och af Greneralstaterna den 7 November. Originalerna i B. A.

5) Till Lillieroot den 2 November.

6) Till den samme den 3 April 1702.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:06:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/7/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free