Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
ERNST CARLSON.
10
Vid konung Vilhelm den tredjes död var Karls förtroliga
hållning mot sjömagterna ännu den samma l). Missnöjd med
det förbund, kejsaren ingått med konungen af Polen, lät han
uppmana dessa magter att så mycket kraftigare »gripa honom
under armarne, på det han efter sakernas slut på polska sidan
måtte kunna antaga sig det allmänna, hvilket han af så många
skäl billigt läte vara sig om hjärtat» 2). I själfva verket voro
också Karls sympatier i den stora striden på sjömagternas
sida. Hans stolthet stöttes af det franska öfvermodet; i de
allierades sak såg han äfven i viss mån den protestantiska
religionens och denna ansåg han sig kallad att försvara. Af
sitt eget krig hindrad att verksamt uppträda, sökte han dock
att i Haag upprätthålla en vänskaplig förbindelse med dessa
magter och gaf Lillieroot nytt tillstånd att underhandla
angående manskaps öfverlåtande i de förbundnas tjänst3). Han
ville härigenom »bryta sina illviljares anslag».
Detta hindrade dock icke, att vid engelska hofvet efter
konung Vilhelms bortgång en förstämning mot Sverige blef
märkbar. Man hade tröttnat vid de svenska sändebudens ständigt
undvikande, obestämda svar och lät dess utom uppskrämma sig
af lösa rykten om Frankrikes inflytande hos Karl4).
Visserligen fortsattes i Holland underhandlingen emellan Lillieroot
å ena sidan, Marlborough och Heinsius å den andra.
Konung Augusts ansökningar om hjälp afslogos; och efter Karls
lysande seger vid Küssow 5), som hotade hela Polen med
upplösning, sökte till och med sjömagterna gemensamt med
kejsaren att ännu en gång erbjuda sin medling. Men i allmänhet
afstodo de förbundna efter denna tid från försöken att dämpa
krigslågan i norden; de sågo att i sådant syfte intet kunde
*) Händelsens vigt uppskattades likväl till fullo af Karl. Till
kanslikollegium skrifver han den 20 Maj 1702 »angående den ändring, som såväl
det allmänna verket in Ecclesiasticis och Politicis som vårt särskilda intresse
kan vara underkastadt, sedan konung Vilhelm af England är frånfallen,
hvilken varit det starkaste bandet till enighet och samdrägt emellan England och
Holland, samt såväl emot Oss alltid betygat en synnerlig personel vänskap
och kärlek som ock medelst sitt förstånd och myndighet mycket bidragit till
jämvigtens underhållande i Europa».
2) Till Lillieroot den 5 Juni.
3) Högst 6,000 man, men ej så länge konungen själf behöfde dem, K.
M:t till Lillieroot den 14 November.
4) Noorden, I, 222,
5) Pen 9 Juli,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
