Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
STRÖDDA MEDDELANDEN. Ii.
18
framgång. Furst Potenikin afrådde henne ifrån att låta på teatern
uppföra sin opera, sägande, att om hon offentligt gycklade på sin
broders bekostnad, så banades väg för hvilka skandalskrifter som helst,
och alldenstund det hade blifvit svårt att fördraga sådana, blef hennes
opera icke offentligen spelad. Verserna i densamma äro författade
af A. V. Chrapovitskij, vid denna tid statssekreterare hos kejsarinnan».
Trots sådana otvifvelaktiga vittnen har P. A. Bessonov i tionde
delen af »Visor, samlade af Kirjevskij», med stor utförlighet, utvecklat
den åsigt, att Katerina skrifvit denna opera alis icke om Gustaf III,
utan om Potemkin, med hvilken hon var missnöjd för långsamheten
i hans åtgärder utanför Otsakow, och att hon med »en viss fästning»
uttryckligen förstått, ingalunda Fredrikshamn eller Nyslott, utan
nyssnämnda stad, med motgångarna till sjös motgångar till lands.
I det jag gör full rättvisa åt herr Bessonovs aktningsvärda arbete,
som i senaste täflan vunnit det ovarovska priset, måste jag dock bekänna
att jag icke på något sätt kan instämma i detta djerfva antagande af
våra historiska visors lärde kommentator, och jag anser det nödigt att
granska hans hufvudsakliga bevis.
1) Herr Bessonov tillstår att pjesen »Kaslav», som Katerina II
började författa omkring den 29 Juli 1788, vid tiden för ryssarnes
misslyckade företag mot svenskarne, och ur hvilken utvecklat sig
operan »Gore-Bagatyrj», verkligen var riktad mot Gustaf III, men säger,
att då kriget sedermera tog en för ryssarne gynnsam vändning, fanns
det icke längre någon anledning för kejsarinnan att förlöjliga
konungen, och att hon började att skrifva den andra pjesen, nämligen »G.B.»
med ett nytt syfte och om en annan person, men att hon emellertid,
under författandet af den nya pjesen, begagnade sig af den äldre, som
blifvit skrifven med afsigt att förhåna Gustaf. Häremot kan man göra
två hufvudsakliga invändningar, tack vare’ den vigtiga källa vi hafva i
Chrapovitskijs journal. Ingen annan afdelning af denna journal
erbjuder en sådan mängd af upplysningar, så innehållsrika och intressanta
anmärkningar, som just den, hvilken fördes under fortgången af det
svenska kriget 1). Kejsarinnan befann sig i stor oro, i ständig
upp-skakning, hvilken, såsom hon sjelf tillstod, oupphörligt ökades. Det
är naturligt, att hon i en sådan sinnesstämning var serdeles
meddelsam och öppenhjertig emot Chrapovitskij och att denne, som förstod
värdet af en sådan meddelsamhet, skyndade att i sin journal anteckna
allt hvad han af kejsarinnan fått höra, så att vi blifvit i stånd att för
denna tid på det mest detaljerade sätt lära känna Katerinas tankar
och handlingar. Af Chrapovitskijs memoarer veta vi att redan vid
tiden för kejsarinnans ursprungliga skrift öfver »Kaslav» rönte Gustaf
motgångar; det inträffade icke någon betydligare förändring i krigs-
*) I den samling af »RysJca historiska skrifter i svensk öfver sättning », som
nu förberedes och hvars utgifvande snart tager sin början, hoppas vi blifva i
tillfälle att på vårt språk offentliggöra hvad af denna dagbok kari anses vara af vigt
för Sveriges historia. ^ Öfv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
