Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
STRÖDDA MEDDELANDEN. Ii.
18
kan dragas af Katerinas anmärkning; betydelsen af uttrycket »allehanda
jemförelser» är serdeles vidsträckt, och det finnes ingen anledning att
der underförstå någon anspelning på Potemkin; vidare är det icke
sannolikt att Cobenzl, som kände till kejsarinnans bevågenhet mot
denne höge herre, börjat att vidröra operans hänsyftning på dennes
fel. Men äfven om deri tyske ambassadören tillåtit sig att uttrycka
en så dristig tanke, månne detta bevisar att just Potemkins förhånande
varit syftemålet för pjesens författarinna? Slutligen : ali osäkerhet
härvidlag försvinner då vi vända vår uppmärksamhet på Ségurs svar, då
Katerina vid samma teaterföreställning sade till honom: »Qui se sent
morveux, se mouche»; han svarade: »et que c’est bien délicat de
ré-»pondre par des plaisanteries à des manifestes et déclarations
impertinentes». Månne det icke är alldeles tydligt af dessa ord, att Ségur
öppet riktade pjesen mot den svenske konungen, och kejsarinnan gjorde
ingen invändning deremot.
3) I)en svenske ambassadören Stedingk yttrade, efter fredens
afslutande, en önskan att få kännedom om komedien om Gustaf, men
enär »Gore-Bagatyrj» är en opera, bevisar detta, enligt h. Bessonovs
förmenande, att denne diplomat åsyftat en helt annan pjes. Men det
är bekant att benämningen komedi ofta användes i den vidsträckta
betydelsen af teatraliskt arbete i allmänhet, och dessutom kunde ju
Stedingk helt enkelt icke veta till hvilket slag af den dramatiska
litteraturen hörde Katerina ILs arbete, som gjort så mycket väsen
af sig.
Enligt detta arbetes idé, så väl i dess helhet som i hvarje dess
del, kan det icke hänföras till någon annan än Gustaf. Att i
karri-katyren af »en stackars hjelte», från pjesens början till dess slut,
tecknas en och samma person, det faller ännu mer i ögonen då vi fästa
uppmärksamheten på hvad kejsarinnan skref om honom till Potemkin
kort efter begynnelsen af kriget med Sverige. Se här ett utdrag ur
hennes bref af den 3 Juli 1788:
»Den svenske konungen har sammansmidt åt sig kyller, harnesk,
arm- och ben-skenor samt kaskar med förskräckande plymer. Då han
begaf sig ifrån Stockholm sade han åt fruntimren att han hoppades få
se dem på frukost i Petersburg (läs: i Peterhof) och då han gick
ombord på galeren sade han, »qu’il s’embarque dans un pas scabreux».
At sina trupper i Finland och åt svenskarne har ban låtit säga att
han ämnar i dater öfverträffa och fördunkla Gustaf Adolf samt afsluta
Karl XII:s verk (det sista kan nog gå i fullbordan, emedan denne
förberedde Sveriges undergång); likaledes har han försäkrat svenskarne,
att han skall tvinga mig att nedlägga kronan. Denne trolöse
herrskares handlingar förråda galenskap. Med denne kurir erhåller du
mitt manifest — krigsförklaringen ; våra oförrätter äro talrika; aldrig
i verlden hafva vi förut hört några klagovisor ifrån honom, men nu,
utan att man vet hvarför, har han blifvit ursinnig; Gud skall dock
blifva domare mellan oss. Om Gud hjelper oss, så är det hans me-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
