Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
om katerina IIIS opera »gore-bagatyrj».
195
ning att begifva sig till Rom, antaga romerska läran och lefva såsom
drottning Kristina lefde». *)
Ofvanstående af den uppretade kejsarinnan tecknade bild af
Gustaf III upphör icke under hela operans gång att framställa sig under
hennes penna.
I Chrapovitskijs journal börjas anteckningarna om Gustafs
oväntade rustningar redan den 4 Maj 1788, och Katerinas bittra utfall
emot honom d. 28 i samma månad. Knappt en dag gick förbi utan
tal om honom. Hos dem framträder den högsta förbittring;
kejsarinnan framstälde honom såsom narraktig, kallade honom galen, talade
om hans »dåraktigheter» och oförsynthet, yttrade en önskan »att han.
hvarthän det bär, måtte knäcka nacken på sig», jemförd e honom än
med Pugatschef än med hjelten af La Mancha, — med ett ord, alla
Katerinas tankar och hela hennes sysselsättning upptogos af hennes
nya fiende, hade till syftemål att skada honom med alla upptänkliga
medel.
Vid samma tid erhöllos från den turkiska krigsskådeplatsen
underrättelser om framgångar, om än icke lysande så likväl lugnande, om
drabbningar vunna på Liman, om utfall, fiendens tillbakadrifvande från
Kin-burn, om gången af Chotschins belägring och dess slutliga intagande
Om Potemkin yttrade sig kejsarinnan dels med bevågenhet, dels
åtminstone utan ovilja. Dessutom upphörde hon icke att under hela
denna tid såsom förut underhålla med honom en vänskaplig,
öppen-hjertig brefvexling, och lät icke med ett enda ord honom förnimma
ens skuggan af något missnöje.
Efter allt detta, — månne det finnes den ringaste sannolikhet
till att " Katerina mot sin favorit skulle hafva riktat bittra smädelser
— utan tvifvel anspelningar på Gustafs handlingar — ocli att hon
skulle på Potemkin hafva tillämpat fortsättningen af den pjes, om
hvilken Chrapovitskij första gången d. 29 Juli (d. v. s. 3 à 4 veckor
efter det bref, hvaraf vi anfört ett stycke) yttrade sig sålunda: »Vi
läste början af den komiska operan »Kaslav». Der framställes clen
svenske konungens krigstillrustning. Jag vet ej huru jag kommer att
sluta den. Först i går började jag den för att förströ mina tankar» 2).
Det är tydligt att »Gore-Bagatyrj» till anda och innehåll stod i
nära och oskiljaktigt sammanhang med »Kaslav»; förändringen rörde
blott titeln på den komiska operan, hvilken erhöll en ny utveckling
efter det att kejsarinnan gjort bekantskap med »Fufligia-hjelten» och
studerat sig in i denna saga.
Men det förnämsta beviset, af hvilket h. Bessonovs antagande
kullslås, är af moralisk eller psykologisk natur. Huru hysa den
tanken att Katerina, efter att hafva åt Potemkin anförtrott ledningen af
krigsföretagen mot turkarne, skulle hafva tillåtit sig att under så all-
1) Tryckt i framl. Lebedevs brochvr: »Grefvarne N. och P. Panin», 1863,
s. 307.
2) Chrap. låter i sin journal kejsarinnan stundom tala.
Öfv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
