Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
STRÖDDA MEDDELANDEN. Ii.
18
varsamma förhållanden drifva gäck med honom på eremitagets teater,
i närvaro af fremmande hofs representanter? För hvems skuld och
hvarföre skulle hon göra detta? Hon kunde bereda sig den
tillfredsställelsen att i förtrogna personers sällskap göra sig lustig öfver rikets
och hennes personliga fiende, men att snart sagdt offentligen förlöjliga
sin förnämste embetsmän, åt hvilken af henne sjelf krigets ledning
blifvit anförtrodd, det hade, framför allt, varit i högsta grad
oförenligt med den klokhet, som utmärkte alla Katerinas handlingar. Hade
hon varit allvarsamt missnöjd med Potemkins verksamhet såsom högste
befälhafvare, så hade lion väl tillkännagifva detta, icke medelst ett
gagnlöst gäckeri i hans frånvaro, utan genom hans återkallande ifrån
krigsskådeplatsen och uppdragets anförtroende åt någon annan.
J. Grof.
II.
1788 —1790 årens krig mellan Ryssland och Sverige var’icke
blott en strid mellan tvenne riken, utan ännu mera en
sammandrabbning mellan tvenne herskare. I sjelfva verket representerande
upp-lysningstidehvarfvets absolutism, iklädde sig Katerina II och Gustaf
III också vid detta tillfälle allt ansvar för sitt företag. De ensamme
hade initiativet i sin makt, och voro likaledes de bestämmande i
afseende på diplomatiens och taktikens alla omständigheter och detaljer.
Personligen hatande hvarandra vid denna tid, utsatte de sig
oupphörligen för och underkastade sig allehanda slags faror för att uppnå sina
syften. De icke blott stredo med väpnad hand, utan förföljde
hvarandra äfven inom litteraturens område.
Oaktadt sitt framstående snille, ett stort hjeltemod och ett ganska
sundt begrepp om sina uppgifter, var Gustaf, sedan han åtagit sig
rollen af en envåldsherskare, lika mycket aktör som han plägade vara
på sin hofteater scen, der han älskade att sjelf taga del i de
dramatiska föreställningarna. Så väl på politikens område som på
stridens fält, var han icke mer än en diletant. Hans samtida sågo i
hans uppträdande icke uttrycken af verkligt hjeltemod och tillräckligt
allvar; han framkallade mera ett intryck af en -talangfull och djerf
försöksraakare än af en verkligen skarpsynt statsman. 1 hans politiska
företag framlyste smaken för äfventyr, påminnande mycket mera om
en hasardspelares lidelser och oro än om en diplomats skicklighet eller
om sjelfuppoffringen hos en fosterlandets försvarare. Den verkliga
storheten ersattes hos honom stundom af teatralisk patos och prålande
uttryck. I följd af sådana karaktersegenskaper, gaf Gustaf III under
fortsättningen af kriget ined Katerina, anledning till qvicka och
bitande dikter från kejsarinnans sida, hvilken gjorde narr af deri svenske
konungen så väl inom eremitagets trånga krets som i sina bref till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
