Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
strödda meddelanden. ii.
18
Låt modet inom sina bräddar flyta
Så går du säkrast fri för slik förtretlighet».
I stället för denna antogs en nu i pjesen inlagd oeh nyss af mig
författad aria: »Ej djerfhet vi ådagalagt» o. s. v. — —
Den 8 Dee. : »Aflemnade hela operan i 5 akter. Kejsarinnan
behöll den hos sig. Blef tillkallad efter läsningen; hon sade att
till-läggen och verserna voro bra, samt: »den är burlesk; man bör spela
mera fritt och otvunget men i samma kostym som man spelade
»Melj-nik». Den 9 Dec.: »Återlemnades i mina händer operan »Den
stackars hjelten» (Gore-Bagatyrj) för att låta uppföra den på teatern och
för att med grefve A. M. Dmitrief-Mamonovs bifall låta Martini och
Vanschur komponera musiken». — — Den 28 Dec. : »Yid
hårkam-ningen frågade kejsarinnan huru dags repition blir på l:a akten af
»Gore Bagatyrj». Kl. L/24 i dag. — Den egde rum inför grefve
Dmit-rief-Mamonov ensam och han berömde Martinis musik». — Den 19
Jan. 1789. »Kejsarinnan ville se operan »G.-B.» och jag sade att jag
hoppades om en vecka kunna visa den». Deri 20 Jan. »Jag begärde
och fick tillstånd att begifva mig till repetitionen, till hvilken
kejsarinnan sjelf fann för godt att begifva sig vid midten af 3:dje akten.
Den 23 Jan.: »Gafs befallning att lemna »G.-B.» till storfurstarne». —
Den 27 Jan.: »Inbjöd till generalrepetition och kejsarinnan lofvade
närvara. Kl. Y27 på aftonen försiggick den i kostym; pjesen räckte
halfannan timma och man var beläten».
Sålunda sysselsatte förberedelserna till denna operas uppförande
på scenen kejsarinnan under loppet af några veckor vid samma tid
då den yttre politikens invecklade frågor blefvo ånyo mera brydsamma,
då Danmarks deltagande i Rysslands krig mot Sverige var
omintet-gjordt genom ett vapenstillestånd, då England och Preussen afgjordt
togo parti för Gustaf III och då den sistnämnde redan var färdig att
triumfera öfver de upproriska elementen i Sverige. På samma g:ång
som Katerina med den mest spända uppmärksamhet följde alla dessa
händelser så väl som krigsrörelserna i Bessarabien och sökte att så
mycket som möjligt draga fördel af förbundets i Finland intressen
samt gjorde sina dispositioner i och för krigets fortsättande, sysselsatte
hon sig flitigt med sin opera ocli sparade hvarken mödor eller
penningemedel för att få densamma väl uppförd på scenen. . Att
komponera musiken till operan G.-B. uppdrogs åt spanioren Martini,
bekant såsom kompositör af operan »Cosa rara». De personer, åt hvilka
uppdrogs anordnandet af ballett, dekorationer och kostymer, samt
sångarne, sångerskorna och ballett-corpsen erhöllo 20,000 rubel. Man
var äfven betänkt på att från Paris låta hemta en gravör för
tryckningen af denna operas partitur i en serdeles prydlig utstyrsel ; detta
skulle hafva kostat 4,000 rubel, men Potemkin ville icke att operan
skulle offentliggöras 1). Utgifvandet af ett litterärt arbete, som innehöll
många kränkande anspelningar på den svenske konungens person,
*) Archenholtz: Minerva 15 74, 75.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
