- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Sjunde delen /
201

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11

om katerina iiis opera »gore-b ag at yr j».

201

syntes honom farligt. Och för öfrigt hade många samtida haft
tillfälle att lara känna denna dramatiska pamflett.

Teatern i eremitaget besöktes någon gång af de fremmande hofvens
sändebud. Då grefve Stedingk efter afslutandet af fredsfördraget med
Sverige i Werelä, i egenskap af svensk diplomat anlände till s.
Petersburg blef äfven han hedrad med inbjudning till de dramatiska
föreställningarna i eremitaget. leke mera än halftannat år efter denna
tilldragelse förevisades på denna samma scen karrikatyren af den svenske
konungen. Då för första gången operan G.-B. uppfördes, voro äfven
fremmande diplomater närvarande.

Chrapovitskij skrifver den 29 Januari 1789: »Man spelade G.-B.
och efter operans slut sjöngs ånyo hjeltens duett med Gremila». Den
30 Jan.: »Gerna ville kejsarinnan samtala om uppförandet af G.-B.;
jag tolkade min ängslan, då jag på teatern såg Cobentzl (det
kejserliga sändebudet) och Ségur. Dervid anmärkte hon: Ah nej! grefve
A. M. Dmitrief Mamonov har sagt dem att spektaklerna i eremitaget
äro af detta slag; de kunna gerna gå dit». Ségurs egen berättelse
öfverensstämmer icke i allo med det ofvan l) anförda yttrande, som
han, enligt kejsarinnans uppgift, skulle vid nämnda tillfälle hafva fält.
Hos honom heter det nämligen bl. a. : »Kejsarinnan lät författa och
uppföra på sin teater en burlesk opera, hvari Gustaf III:s person var
på ett löjligt sätt parodierad. Man framstälde honom der under bilden
af ett slags storskrytande kapten, en ynklig prins. Denne sökare
efter äfventyr, ledd af en ond andes råd, gick att i en gammal arsenal
taga en gammal ryktbar jättes rustning; kasken, då ban med den skulle
betäcka sitt hufvud, nedföll ända till hans måge, under det att samme
vidunders stöflor räckte ända upp till midjan; man såg sålunda blott
ett hufvud och två ben men allsingen kropp. På detta sätt utrustad
slutade han sina bedrifter med anfallet på ett uselt fäste, hvars
kommendant, en invalid, gick ut med en garnison af tre man, och dref
på flykten med sin krycka den narraktige paladinen.

Långt ifrån att roa mig gjorde detta spektakel på mig ett
sorgligt intryck, och kejsarinnan, som vid detta tillfälle mottog många och
osmakliga artighetsbetygelser, kunde, hoppas jag, läsa i min tystnad
och i min hållning huru mycket jag led af att se en furstinna, så
ädel och stor, förnedra sig på detta sätt och krympa ihop, i det hon
alltför mycket lyssnade till en småaktig harm» 2).

Operan G.B. spelades några gånger år 1789. Tredje dagen efter
första föreställningen gaf man den inför tronföljaren, såsom
Chrapovitskij säger »med mycken framgång; alla voro roade, begärde da capo
en af körerna och hjeltens duett med Gremila, och vid pjeseris slut
togos ånyo om samma kör och Gremilas första aria». Den 1 Febr. :
»Man var nöjd med operan och berättade huru tronföljaren skrattat

») Se sid. 4.

2) Ségur auf. st. 378—380. Den ryska öfversättningen af detta citat stadnar
vid orden .... »huru mycket jag led af den stora ädla furstinnan».

Öfv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:06:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/7/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free