- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Sjunde delen /
203

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

13

om katerina iiis opera »gore-bagatyrj».

203

så snart jag inkräktat verldshafvet och fördunklat alla hittills varande
hjeltars ära, skall jag för eder anställa en storartad fest på
verldslifvets strand, till hvilken jag inbjuder eder, och jag skall med mina
egna hjeltehänder servera eder sötsaker på ekbord, betäckta med
virkade dukar».

Det var för Katerina bekant att Gustaf III inbjudit svenska
hofdamer till bal i Peterhof. Gustaf hoppades upphöja Sverige till en
sådan höjd af makt och ära som Preussen uppnådde under Fredrik
den store, hans morbroder. Han ville bemägtiga sig alla öar, det vill
säga förvärfva åt Sverige de länder, som tillhörde det under Gustaf
Adolf. Sedan Gustaf anländt till Finland och öppnat fiendtligheterna
uttryckte han, enligt någon af hans samtidas vittnesbörd, i en depesch
till sina ministrar i Stockholm, förhoppning om att under loppet af
sex veckor kunna intaga hela Finland *). Hans storordighet kunde
sannerligen gifva anledning till gyckel. Gore-Bagatyrjs rodomontader
voro serdeles narraktiga, aldrahelst som de medel, öfver hvilka
konungen fogade, voro obetydliga.

Gore-Bagatyrj väljer åt sig en stridshäst; om denna berättar hans
vapendragare Torop följande: »Han befalde att sadla en häst och man
förde till honom en springare med svart man, men denne började
svänga omkring, bita med tänderna, stampa med framfötterna, slå ut
med bakbenen åt alla sidor, så att Gore-Bagatyrj icke vågade nalkas
den». Derefter »framförde man en tserkessisk häst. G.B. satte foten
i stigbygeln, rörde oförsigtigt med foten i hästens sida, hästen var
kittlig, kastade åt högra sidan och G.B. föll af åt den andra. Den
tserkessiska hästen behagade honom ej, man framförde en tredje åt
honom, den tycktes honom hårdmyndt och skygg; slutligen skaffade
han sig en krake till passgångare, som han upphöjde till värdighet af
stridshingst». Sedan visar honom Gromkobaj i förrådet Jaruslan
La-sarevitsch’s kask, men Torop frågar: »Skall den icke blifva för stor
för dig? »Och verkligen, kasken når hjelten till knäna, och Krivamosgj
skrattar: »Ack herre! du går ju nästan hel och hållen in i kasken,
så stor är den för dig».

Gore-Bagatyrj :

»Felet ligger ej deri att den är stor, men man ser ej igenom den,
den täcker för ögonen. Jag skall låta göra hål så att det blir möj
ligt att se, då jag sätter den på mig».

Gromkobaj:

»Der på väggen hänger Ivan Achridjeitsch’s stålsvärd».

Torop :

»Se herre, en sådan tingest, försök att lyfta upp den om du kan».

Ajchenholtz 1. c. 1798, IV, 476.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:06:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/7/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free