Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226
strödda meddelanden. ii.
28
stannade de vid en ort, som kallades Gruzino. Men de som voro i
herberget, igumenen och munkarne och krigarne och det gemena folket,
alle samman vordo de åter uppfylde af glädje, seende sina fiender
väl-deligen beskämde och fördrifne under Vår Krus Guds moders
oövervinneliga anförarskap. Men den, som var afsänd med trupperna och
förde befälet öfver dem och hade vård om platsen, afskickade ett bref
till tsarens vojevoder vid Ustrêka, knäs Simeon Prozorovskij och
Leon-tij Veljiaminov, och hären, som med dem var, berättande dem om
fiendernas anfall på Guds moders hus, och huruledes de osynligen
genom hennes beskärm voro förjagade och beskämde vordne.
Om tsarens vojevoders, knäs Simeon Prozorovskijs och Leontij
’Veljiaminov s ankomst med hela sin krigshär till Tichvin.
Och när vojevoderna förnummo Guds moders stora nåd, gladde
de sig i outsäglig fröjd och hemburo tacksägelse till allas vår Herre
Gud och Guds moder, derför att hon sörjde för sitt herberge och
värnade det emot de gudlöse fienderna, och så gåfvo de sig i väg jemte
allt krigsfolket, som var med dem, till hennes herberge och kommo,
genom hennes nåd, fram till Tichvin den 24 Juni, på den helige
berömde profetens och Herrens förelöpares Johannes Döparens högtidsdag.
Och derefter togo tsarens vojevoder sin bostad i det åt Guds moders
kyrktagning helgade jungfruklostret, men de rättrognes krigshär, som
hade kommit med dem, stannade af försigtighet i förstaden. Men si!
ryktet kom till de svenska trupperna i Gruzino, att tsarens vojevoder
med mycket krigsfolk hade kommit till Tichvin, och de fördömde sände
ilbud derom till Novgorod till sin vojevod Jakob Pontusson. Men
de rättrogne männen, då de förnummo de gudlöses obändiga vildhet,
satte sin förtröstan till Gud allsmäktig och den renaste Guds moder,
deras oöfvervinneliga förmur och beskärm.
Om den svenske vojevoaens budskickning till andra horder efter
mycket trupper, till Guds moders herberges förstöring.
Men denne ofvannämnde rasande svenske vojevod rustade sig
ofördröjligen till Guds moders herberges plundring och uppeggades
väldeligen att intaga det samma, viljande hämnas dem af sitt folk,
som der blifvit ihjälslagne, i synnerhet derför, att detta kloster var
den enda ort omkring Stora Novgorod, som genom Vår Frus nåd
blifvit bevarad undan den lede tyrannen, och han deraf hade stor
förargelse och nesa, och alltså utspände den gudlöse öfver allt sina
ill-fundiga nät och ville taga det liksom en fågel i garnet. Men hon,
som der bor, ryckte det dock ur dem och tillät icke, att våra själar
förgjordes af de ogudaktige och våra lif af blodsmännen, hvilkas
händer voro fulla af olag och hvilkas högra hand uppfyldes af byte. Den
otrogne tyrannen tillkallade alltså en af sina. svenske
regementsöfver-star; en vederstygglig krigsman, med honom jemngod i ondskans ger-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
