Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
anmärkningar till geijers sv. folkets historia.
245
Mäster Sven Jacobsson, kanik i Skara, 10 okt. 1526—21 okt. 1527
(Reg. III, 300, IY, 78, 104, 298, 350);
Mäster Henrik Sledorn, kanik i Upsala, jan. 1529—31 dec. 1530
(Reg. VI, »Tillägg», samt sidd. 126, 257, 337, VII, 153, 206, 227).
Hvilken varit kansler från 1 jan. 1531, då Henrik Sledorn »blef
af med secretet», till den 13 eller 14 juni samma år (jfr Thyselius,
Handlingar rörande Sveriges inre förhållanden under K. Gustaf I, II,
s. 348 och Registraturet VII, 362), då Olaus Petri »anan)made
Si-gillum Domini» för att behålla det till tiden omkring den 25 maj
1533, uplyses icke af Registraturet.
Sid. 36, r. 8. Den plats Laurentius Andreæ beklädde inom
Strengnäs och Upsala kapitel var ärkedjeknens. (Se t. ex. Granlund,
Gustaf I:s Registratur, I, 237).
Sid. 37, r. 4. Att Geijer, i enlighet med verkliga förhållandet,
angifvit den församling, inför hvilken den här omtalade redogörelsen
öfver rikets drätsel afgafs, såsom en af den sedvanliga marknaden i
början af september föranledd folksamling, har ej hindrat utgifvaren
af K. Gustaf Ls Registratur att meddela denna redogörelse under
rubriken »Proposition på riksdagen i Vesterås». Förmodligen är det
denna oriktiga rubrik som förledt så väl Forssell (Sveriges inre
historia, I, 137) som Allen (De tre nordiske Rigers historia, IV, ii, 288)
att antaga, att en riksdag verkligen hållits i Vesterås i september 1523.
Något bevis för att ett sådant möte vid denna tid blifvit hållet, finnes
alldeles icke, och hvad angår den här ifrågavarande handlingen, så
angifver den tillräckligt tydligt sin egenskap af att vara en af de
redogörelser för rikets förhållanden, hvilka K. Gustaf plägade vid
marknaderna meddela den menige man, genom sin öfverskrift: »detta vardt
framsatt för den menige man i Vesterås anno d. 1523 om mormessan,
hvilket ock må förkunnas annorstädes i landet».
Sid. 38, r. 3 och 4. I Januari 1525 beviljades nära ali kyrkornas
tionde af 1524 års skörd, i januari 1526 två tredjedelar af 1525 års
tionde och i augusti 1526 två tredjedelar af detta års tionde. (Se
Anjou, Svenska kyrkoreformationens historia, I, 114 f. och der citerade
handlingar).
Sid. 40, r. 17, 18. Peder Sunnanväder hade äfven varit kansler
hos riksföreståndaren Svante Nilsson. (Se ett bref af den 29 aug.
1506 från biskop- Ingemar till riksföreståndaren i det s. k.
Sturearkivet i danska geheimearkivet ; och Grönblad, Nya källor till Finlands
medeltidshistoria, I, n:is 208, 210).
Sid. 40, r. 23 och sid. 44, not. 5. Peder Swarts upgift
(Klem-mings ed., s. 58), att domprosten i Vesterås, Mäster Knut, blifvit »af
kanikerna i Upsala postulerad och väld till ärkebiskop», bekräftas deraf,
att Johannes Magni i ett bref af den 23 mars 1527 talar om honom
såsom »electus archiepiscopus» (Thyselius, Handlingar rörande Sveriges
inre förhållanden under K. Gustaf I, T. I, s. 24). Att han dock icke
tillträdt platsen och således ej heller blifvit, såsom Peder Swart (s. 58)
upgifver, derifrån afsatt — ehuru det möjligen kan hafva varit någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
