Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298
o. fyhrvall.
10
nämsta borgarne gifva vexlar på några utländska
liandels-platser l) äfvensom att på sina skepp fraktfritt införa
borgerskapets utrikes uppköpta varor. Dessutom böjdes priset på
tjäran, så länge nu varande konjunkturer på den utländska
marknaden räckte, till 24 d. s. m. pr läst. Deremot ingingo
städerna på att lemna tunnor af det större mått, som vid
kompaniets stiftande blifvit stadgadt, samt att icke vidare besvära
med några klagomål 2).
Men härmed voro icke missförhållandena afhjelpta, blott
för tillfället undanskjutna. Som stapelstäderna 3), med
undantag af Viborg, icke omgåfvos på nära håll af tjärbrännande
distrikter, kunde de, då uppstäderna egde rätt att för samma
betalning sälja sin vara direkt till kompaniet, icke anskaffa
synnerligen mycket gods att grunda den ofvan nänmda
vexel-krediten på, med hvilken de dock förnämligast skulle
upprätthålla sina förbindelser med utlandet. De blefvo således
fortfarande handelslöse, sig sjelfva och hela landet till skada.
Uppstäderna åter rubbades i sina gamla och lagstadgade
handelsförbindelser, i det stapelstäderna dels ingenting hade att
aflåta till dem, dels icke längre kunde lemna dem nödig kredit
för det, som de möjligen hade, eftersom denna kredits gamla
grundval, tjäran, nu mera med större fördel sökte sig andra
vägar till utlandet. När härtill kom, att man visste, att
kompaniet i utlandet u^pdrifvit tjärans pris till en betydlig böjd, men
man sjelf hade utsigt att ännu i många år få nöja sig med den
i jemförelse härmed föga tillfredsställande betalning, som nu
faststälts, under det att deremot alla andra varors värde
ofelbart skulle stiga; så bör det icke väcka vår förvåning, att
oviljan emot kompaniet, långt ifrån att enligt afsigt lägga sig,
tvärtom allt mer och mer rotfästades i sinnena.
Så länge Kristina satt qvar på tronen, stannade det dock
vid missnöje eller åtminstone vid klagomål. Men knappt hade
Karl Grustaf tillträdt styrelsen, förrän han såg sig nödsakad
att vidtaga några åtgärder för missförhållandenas
undanrödjande. I sådan afsigt utkom k. m:ts res. d. 29 Aug. 16544).
Enligt detta dokument skulle kompaniet öppnas för de finska
stapelstäderna, hvilka skulle ega att insätta deri sammanlagdt
30,000 rdr sp. 5) samt »sedan med lika vinst och förlust
intressera per quota i de vilkor, som kompaniet vigore privilegii
*) Amsterdam, Lübeck, Hamburg, Danzig.
2) R. A.; B. tj. k. 1648—1714; tj. k:s akt.; res. af dr. Kristina d. 23
Nov. 1560. Stj. C. P. Oec. förordn. II: 1641; förkl. m. tj. b. k. o. städerna
i Norr- och Finland.
3) Naturligtvis undantages härvid Stockholm, hvars förnämsta köpmän
voro particip.
4) Stj. anf. arb. II: 778.
5) Viborg 18,000, Åbo och Helsingfors hvardera 6,000.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
