Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
bidrag t. sv. handelslagstiftningens historia.
299.
nådigst äre förundte»; hvartill för ytterligare säkerhets skull
kom ofvan nämnda rättighet att tillsätta en egen och särskild
ledamot af styrelsen. Kompaniets gamla skyldighet både att
lemna vexlar och att kostnadsfritt hemfrakta stapelstädernas
import qvarstod. Derjemte tillades den att vid utskeppningen,
så vida ett stapelstäderna tillhörigt skepp fans i hamnen,
begagna detta för samma betalning, som ett utländskt skulle ha
haft, med tillägg af den lindring i tullen, det svenska skeppet
åtnjöt i jemförelse med det utländska. Godset skulle kom-
Eaniet hädanefter endast köpa af stapelstäderna och derför i
ontanta penningar eller vexlar betala 16 rdr pr läst af det 1650
stadgade måttet. Stapelstäderna skulle köpa af uppstäderna
och gifva 15 rdr pr läst i kontanta penningar eller salt och
andra varor. Allmogen åter skulle sälja till uppstäderna för
det pris, »som dem bäst åsämjer».
Med denna anordning hjelpte man sig fram under bela
Karl Gustafs regering. Under för handen varande
omständigheter, och. då man ansåg kompaniets bestånd sjelfklart, torde
den också hafva egt icke så obetydliga förtjenster. Visserligen
synes betalningen ej hafva varit stor men man kunde dock
påräkna afsättning för hvad man hade att sälja; ty kompaniet,
som ännu var oinskränkt herre på den utländska marknaden,
gjorde goda affärer och hade strykande afsättning. Tillverkningen
var också temligen jemn, snarare i stigande än fallande. Ar
1657, det sista, för hvilket vi under detta decennium besitta
några uppgifter, mottog kompaniet omkring 6,300 läster tjära
och 760 läster beck mot omkr. 5,400 och 940 år 1654.
Missnöjet fortlefde dock ännu hos dem, som voro
kompaniets välde underkastade. Man klagade fortfarande öfver
egenmäktig afkortning i priset, ity att kompaniet nu som förr
vid liqviderna icke iakttog stegringen i myntkursen, utan
beräknade betalningen efter det värde i kopparmynt, som riksdalern
haft vid monopolets första iürättande eller 15 mark k. m.
I ofvan nämnda klagoskrift från de öster- och vesterbotniska
städerna år 1655 gick man ännu längre och fordrade ånyo
att kompaniet skulle upphäfvas, förklarande, att om man
än höjde priset, skulle det till intet gagna, utan städerna
i alla fall förderfvas. Ett försök af Karl Gustaf 1658 att
åstadkomma någon förbättring genom ett påbud, att betalningen
hädanefter skulle erläggas i specier och 1 mark pr rdr tilläggas i
liqviden för ali sedan 1648 uppköpt tjära 2), blef utan nytta redan
*) I en supplik af år 1655 från det gemene borgerskapet i Öster- och
Vesterbotten klagas der öfver rätt allvarsamt. För öfrigt är denna klagoskrift
märklig såsom en af de få, i hvilka de vesterbottniska städerna uppträdt med
anledning af kompaniet.
2) R. A.; Palmsk. saml.; kongl. maj:ts res., Göteb. d. 6 Maj 1658. Af
denna mark skulle hälften tillfalla städerna, och den andra hälften anslogs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
