Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
bidrag t. sv. handelslagstiftningens historia.
313
lig fördelning städerna emellan. Derför borde
kommersekollegium ånyo öfverse denna samt utesluta sådane städer, som hade
tillgång till annat näringsfång t. ex. skeppsbyggeri och dylikt;
ty derigenom kunde mer komma på de återståendes lott *).
Men med vinnandet af dessa nya rättigheter kan man i
viss mening säga att kompaniet uppnådde en vändpunkt i sin
tillvaro. leke som administrationen skulle ändrat åsigter eller
numera dragit monopolets nytta i tvifvelsmål. Tvertom. Dit var
ännu långt, och mycket behöfde ännu hända, innan sådane
åskådningar kunde göra sig gällande, och det lilla missnöje, som ofvan
antydts, var af mer tillfällig och öfvergående art. Men de
förtryckte, som sågo sig hotade till sjelfva sin existens, samlade sig
med större beslutsamhet och enighet till motstånd. Det
jemförelsevis rika och mäktiga Viborg, som förr mer än en gång sagt
sitt ord till participanternas förmån, sällade sig hädanefter till de
missnöjda.. Dessas leder ökades äfven af bönderna, hvilka om än
icke i öfverensstämmelse med regeringens vilja dock i
verkligheten fingo bära sin dryga andel äfven de af 1668 års stadgar.
Ty det fans naturligtvis mer än en utväg att gäcka ofvan anförda
paragraf till deras förmån, 2) der den icke rent af öfverträddes,
hvilket äfven ej så sällan hände 3). Ett allmänt knot uppstod,
och klagoskrift på klagoskrift hopade sig hos regeringen. Man
fordrade rent ut monopolets afskaffande eller åtminstone, att
qvantum upphäfdes, och kompaniet förpligtades att ställa
real-borgen för sig samt sålunda omdanades på riktigare grundvalar,
så att öfrige undersåtar icke skulle behöfva umgälla, om det
genom eget förvållande eller andra orsaker komme i några
vidlyftigheter 4). Påverkad af allt detta vågade eller ville regeringen
icke vidare pålägga enskilde några ytterligare bördor. I stället
märker man i detta hänseende under den följande tiden en
återgång. Redan 1670 höjdes priset för norrländingarne till 53 d.
k.-m. pr läst,5) och äfven sedermera beviljades lättnader och
förmåner för producenter och städer, hvilka skola i det följande
på vederbörligt ställe påpekas.
I kompaniets affärsställning inträdde deremot ingen förändring.
Väl sökte man ännu några år att hålla sig uppe, men med
tynande krafter. Regeringen var visserligen beredvillig att
understödja med alla de medel, den ännu hade qvar, och gjorde
det också verkligen. Sålunda hade det varit temligen vanligt,
0 Stj. auf. arb. III: 713; K. M:s res. för tj. k. 6 Okt. 1668.
2) Ett synnerligen verksamt sätt var t. ex. stegrandet af priset på de
varor, bönderna behöfde köpa af borgerskapet.
3) R, A.; B. tj. k. 1648—1714; tj. k:s akta; suppl, af några finska
socknar, Ilmola Lapå, Molax. Lachela 1670.
4) R. A.; B. tj. k. 1648 -1714; tj. k:s aktø; skri fy. från de norrländska
städernes fullmäktige till K. M. Juni 1670.
5) Stj. anf. arb. III: 957; res. på staden Viborgs besvär, 23 Juli 1672.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
