Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
bidrag t. sv. handelslagstiftningens historia.
317
omedelbart vid hvarje leverans och i reda penningar. Beck skulle
kompaniet sjelft få bränna mot en »viss afgift och genandt» till
städerna, om hvars belopp det med dessa skulle sjelft komma
öfverens. Tullen skulle blifva den samma, som det gamla
kompaniet betalat enligt kongl. maj:ts res. d. 11 Juli 1670. Slutligen
skulle inga extra utskeppningsfriheter bredvid kompaniet
någonsin förekomma, med undantag af den innevarande år
Sem-pell medgifna, hvilken han skulle oförkränkt åtnjutal). Af
hänsyn till det kända allmänna missnöjet i landet vågade man
dock icke gifva det hela mer än provisorisk giltighet. » Det
stadgades derför i privilegiernas 11 §, att participanterna, om
ständerna vid instundande riksdag skulle yrka på kompaniets
upphäfvande och förebringa giltiga och tillräckliga skäl, skulle
vara skyldiga att underkasta sig detta; dock först sedan de
blifvit »till fullo nöje utlösta och accommoderade med en
promt betalning, i synnerhet för all den tjära, de i kraft af detta
privilegio uppköpt hafva, så högt och så dyrt, som de den till
någon annan föryttra kunna». Af andra senare handlingar
synes också, att delegarne varit befriade från att för sin vinst
på tjärhandeln erlägga sådane bevillningar, som på riksdag
plägade åtagas, så länge de uppfylde sina i privilegierna
innehållna förbindelser.
Det, som i dessa privilegier mest faller i ögonen, är icke
blott de medgifna lättnaderna för producenter och städer i
1668 års resolution, utan framför allt den förändrade ställning,
hvari detta bolag trädde till kronan i jemförelse med sina
föregångare. Förut hade monopolets innehafvare gjort sitt
sammanskott på vinst och förlust utan garanti af staten och utan att
stå i något annorlunda beskaffadt förhållande till denna än
öfriga, som blifvit hugnade med något privilegium. Men nu
gafs med rund hand en vidtgående tillsägelse om godtgörelse,
i fall det skulle visa sig, att deras privilegium icke var
förenligt med landets väl. Till sin afsigt bör åtgärden visserligen
betraktas såsom ett medel att bereda sig en möjlighet att
gäcka riksdagens befarade önskan, då man icke längre ansåg
det rådligt att trotsa den, samt bidrager dessutom i sin mån
att illustrera det yttrande, som någon tid förut fälts på utländsk
botten, att tjärmonopolet icke kunde afskaffas för åtskilliga
»store herrars deri verserande intresses skull» 2). Men i sak
innebar den ett steg till återgång till den sakernas ordning, som
egde rum på kopparkompaniernas tid och än senare, då
kronan var på ett eller annat sätt ekonomiskt intresserad i såväl
dessa som andra företag inom affärsverksamhetens område. Den
dyrköpta erfarenheten, som man då gjort om statens deltagande
Pri v. hos Stj. anf. arb. III: 950.
2) Rådspr. 11 Maj 1672.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
