Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
bidrag T. sv. handelslagstiftningens historia.
319
konungen mot sin vilja bekräfta, hvad förmyndarne under sin
makts sista dagar faststält, dock blott till utgången af år 1676 *).
Men när den tiden kom, bade förhållandena genom
krigstillståndet så ändrat sig, att man åtminstone för ögonblicket icke
såg sig kunna hemta något gagn af privilegiernas återtagande.
.De bekräftades derför på ytterligare tre år 2), och så fortgick
det med partiella förlängningar till den 31 Okt. 1682, då
tjärhandeln ändtligen förklarades fri3).
Med afseende på sitt historiska förlopp är detta kompani
temligen likt de föregående, och det lägger ingenting väsentligt
till de lärdomar, man kunnat hemta af dessa. Det hade liksom
det Förnyade kompaniet och till en del af likartade skäl att
kämpa med stor penningebrist, ehuru det omsider repade sig.
Då det icke kunde afvakta utgången af de förra participanternas
och Sempells utskeppningsfriheter, nödgades det nemligen
utlösa dem, hvilket med leveransen för 1672 och 73 slukade mer
än 1 million d. k.-m. 4) När kriget begynte, uppbragte kongl.
maj:ts egna örlogsskepp i Finska viken ett större antal af
kompaniet befraktade holländska fartyg, som befunno sig på
utfärd, lastade med tjära. De fördes till Stockholm och fingo
befallning att lossa sin last för att sedan tjena till krigsfolkets
öfverförande till Tyskland. Kompaniets ställning blef ytterst farlig.
Den uppbringade lasten var en väsentlig del af årets
utskeppning, och det behöfde de penningar, som för densamma kunde
inflyta, till sina förbindelsers honorerande. Derjemte hade
direktörerna iklädt sig drygt ansvar för skeppens obehindrade återkomst
till sitt hemland. Grenom stora ansträngningar och kommersekollegii
kraftiga hjelp lyckades man dock utverka, att befallningen
återtogs, och att skeppen fingo fortsätta sin färd. Emellertid var
förlusten, som man led genom uppskofvet, i alla fall ganska
känbar 5). Dessutom gingo stora summor förlorade genom
danskarnes kaperier under kriget; äfvensom genom de utländske
faktorernas »oriktighet», hvilkas listiga beräkningar de oerfarnare
svenskarne ofta först kunde genomskåda, när det var för sent6).
1) Stj. auf. arb. IV: 13; K. M:s bref till kommersekollegium 8 April
1673. Jemför ibidem IV: 96; K. M:t öppna bref f. tj. komp. 16 Juni 1675.
2) 11. A.; Palmsk. samlingen; K. M. bref 7 Juli 1676.
3) Stj. anf. arb. IV: 483; K. M:s res. öfv. tj. kompis bestånd 17
Jan. 1682.
4) Summorna voro:
Inlösen af 1672—73 årens qvantum................................. 672,000 d. k. m.
Det gamla kompaniets utskeppningsfrihet ...................... 320,000 »
Sempells d:o ...................... 24,000 »
Tillhopa 1,016,000 d. k. m.
K. A.; B. tj. k. 1648—1714; tj. k:s u. uti.; deduktion öfver tj. h., Maj 1675.
5) Se skriftvexlingen i denna sak, R. A.; B. tj. k. 1648—1714; tj. k:s
und. uti.; hösten 1675. Befrielsebrefvet, Stj. anf. arb. IY: 131, 13 Sept. 1675.
6) 1677 tog konungen af Danmark i sundet 6 skeppsladdningar, värderade
till mer än 100,000 d. k. m. Den ofvan nämnde Fil. Botte, som en tid tjenst-
Hist. Bibliotek. 1880. 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
