Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320
o. fyhrvall.
10
Deremot synes afsättningen hafva varit jemn, och något nämnvärdt
lager icke besvärat kompaniet, sedan det störa uppköpet i
början blifvit realiseradt. Åtminstone säga. de norrländska städerna i
en inlaga till kongl. maj:t af år 1679, att tjäran alltid i Stockholm
haft afnämare, och att direktörerna ofta icke kunnat lasta sina
befraktade skepp, förrän ny vara inkommit från landsorten *).
Priset uppgifves för åren 1672—76 till 25 rdr specie pr läst2).
Att detta bör hafva varit ganska högt i förhållande till
inköpspris och omkostnader, synes framgå af åtskilliga omständigheter.
Den ofvannämnde J. Sempell, som fortfarande handlade med
tjära, begärde en gång, att kompaniet måtte tillhållas att ej taga
mer än 20 d. k. m. pr läst i vinst för den tjära, han köpte af
det för att sedan utskeppa; en summa, som måste hafva varit
ringa, emedan han såsom vederlag ville åtaga sig ganska
betungande inskränkningar i sin rörelse 3). Af andra, som kunde
få rättighet att utskeppa något parti tjära eller beck, hände, att
man tog ända till 50 à 70 d. k. m. pr läst4).
Förhållandet till producenter och städer och andra, hvilkas
intresse något närmare sammanhängde med kompaniets, var i
många stycken detsamma som förut. I stället för de stora
magnaterna, som missbrukat sin ställning till participanternas förfång,
trädde nu köpmännen, som lockade af den lätta afsättningen och
den ringa tullen gång på gång gjorde ansökningar hos
regeringen om att på fördelaktigare vilkor för kronan få tjärmonopolet
öfverflyttadt på sig. Främst bland dessa stod den ofvan nämnde
Jakob Sempell. Knappt hade kompaniet inlöst hans redan
omtalade exporträttighet, förrän han uppträdde med begäran att ånyo
erhålla en sådan, utfästande sig äfven nu att afskrifva betydliga
fordringar 5). Denna gång lyssnade man dock icke till hans
förslag. Tvertom lyckades direktörerna med kommersekollegii hjelp
utverka ett öppet bref, deri kongl. maj;t lofvar att aldrig bifalla
några ansökningar att mot fordringars afstående och dylikt
bekomma tillåtelse att utskeppa större eller mindre partier tjära eller
beck, emedan sådant föder af sig »grufveliga oredor och serdeles
i denne handelen ett oboteligt kladdande, hvarigenom densamme
ändteligen blifver de utländskes discretion underkastad». Dess-
gjorde som faktor i Holland, men samtidigt äfven nämnes såsom direktör i
kompaniet, beskylles af de öfriga dir. att hafva bedragit det på 150,000 d.
k. m. E. A.; Palmsk. saml.; direktörernas memorial.
’) R. A.; B. tj. k. 1648—1714; liandl. ang. tj. k., odat.
2) R. A.; Palmsk. saml.; tablå öfver kompaniets inkomst och försäljning
för åren 1672—76; uppsatt 1694 och begagnad af advokatfiskalen Heerdhjelm
i efterräkningen med det Renov. tj. komp.
3) R. A.; Palmsk. saml.; bref från J. Sempell till Erik Lindsköld, 23
Juli 1674.
4) R. A.; B. tj. k. 1648-1714; handl. ang. t], k. odat.; de norrländska
städernas inlaga t. K. M., 1679.
5) R. A.; Palmsk. saml.; bref från J. S. t. Er. Lindsköld, 23 Juli 1674.
Ibid. B. tj. k. 1648—1714; tj. k. u. uti.; deduktion öfver tj. handeln, 1675 Maj.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
