Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322
o. fyhrvall.
10
Priset skulle fortfarande vara 56 d. k. in., men direktörerna lofvade
att lemna kraftig medverkan dertill, att böndernas betalning skulle
nedsättas till 3 d. k. m. pr tunna eller 36 d. k. m. pr läst, som
den varit förut *). Någon nämnvärd praktisk betydelse fick väl
denna öfverenskommelse ej, ty den bröts snart derefter. Men
den har dock synts böra anföras här såsom ett försök att på
egen hand finna en utväg, när krafternas ömsesidiga jemnlikhet
omöjliggjorde endera partens bestämda seger, och regeringen
omhvärfd af krigets faror saknade tid och krafter och kanske
äfven auktoritet att träda skiljande emellan. I öfrigt
utmärker sig striden under denna period från den föregående blott
genom den större grad af klarhet och reda, hvartill åsigterna å
ömse sidor numera hunnit utbilda sig, äfvensom genom den
bestämdare och skarpare formuleringen af argumenten.
Anmärkningsvärd i detta hänseende är i synnerhet ofvan citerade in»
laga af de finska städerna vid Botniska viken af år 1679, deri
åtskilliga af de vanligaste invändningarne mot monopolets
afskaffande och tjärhandeln s ingifvande upptagas till bemötande.
Såsom första och vigtigaste skäl anfördes alltid af kompaniet och
dess anhängare, att ett sådant verk som tjärhandeln icke kunde
drifvas utan ett »med högmoget betänkande anlagdt Compagnie»,
alldenstund varan det förutan skulle »kladdas och falla under
ut-ländingarnes discretion» 2). Emot detta invändes med ledning af
erfarenheten, att före monopolets införande tjäran i Stockholm ofta
gält 70 d. k. m. pr läst, gemenligen 40 à 50, alltid åtminstone
36 à 38 af det då brukliga ringare måttet. Nu ger kompaniet
56 ibland 53 à 50 d’. k. m. pr läst af det nya drygare måttet för
ordinarie levereringsqvantum. För det åter, som uppköpes utom
qvantum, betalas en högst ringa penning, som dessutom ofta
innehålles bortåt ett halft år. Och anställer man en jemförelse,
finner man, att 36 d. k. m. för den gamla lästen var bättre betaldt
än 56 d. k. m. för den nya. Sålunda är det kompaniet, som
kladdar handeln samt utsuger land och städer. Skulle också
priset på den utländska marknaden falla n|got, så hade städerna
likväl sin rikliga vinst, och den omständigheten skulle blott
bidraga att utrota den genom direktörernas kortsynthet framkallade
konkurrensen af utländsk tjära, som då icke skulle kunna hålla
ut med den svenska. — Men holländarne skulle icke så ifrigt
yrka på monopolets afskaffande, om det icke vore nyttigt för
Sverige; och afskaffas det, så kan det hända, att de sjelfva
inrätta ett tjärkompani, och då blefve det lika illa bestäldt för
städerna som nu och naturligtvis än sämre för landet. — Härtill
svaras först och främst, att »om några i kompaniet intresserade
*) R. A.; Palmsk. saml. kontrakt mellan tj. k. oeli städerna i Finska
botten d. 25 Sept. 1676.
2) Kompaniets, kommersekollegii oeli andras ofvan citerade skrifter. B,.
A.; B. tj. k. 1648- 1714; k:s und. uti.; Skrifvelse t. K. M. från tj. k. 1681.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
